- Project Runeberg -  Eos. Tidskrift för barn och barnens vänner/Organ för Lärareföreningen Hälsa och Nykterhet / År 1895-1896 /
19:7

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EOS.

N:o 10

Vilhelm täukte en stunil och sade
sedan: „ Menar du icke mamma, att
nftr jag varit stygg, b& är det ett
ledsamt ställe i boken?"

»Just det, Vilhelm. När du är
ond-sint ooh stampar med fötterna och
skriker, såsom jag senast i dag på
morgonen såg en viss liten gosse göra,
som icke ville följa med Sara, när da
är trög och ouppraärksam under
lek-tionstimmarne eller låter pappa flere
gånger upprepa sin befallning, innan
du lyder — se, det är alt ledsamma
ställen i din bok, som jag skulle vara
glad att kunna hoppa öfver. Men då
är du ju färdig med det gamla bladet
och börjar just ett nytt. Huru tror
du det skall blifva?"

„0, mamma, jag ville hafva det
riktigt vackert! Jag ville ieke hafva ett
enda fult ställe därpå. Men vet du,
mamma, det är inte så lätt. Jag är
inte stygg med vilja. Det kommer så
hastigt öfver mig, och då är det
alldeles, som om jag inte kunde stå emot."

„Det tror jag häller icke du kam
min lilla gosse. Men en kan det,
nämligen Herren Jesus, vår frälsare, som
förlåter oss alla våra synder och helår
alla våra brister. Öfverlämna dig tå
honom, gör det redan denna dag, din
födelsedag. Han vill då enligt sitt
löfte gifva dig ett nytt hjärta (Hes.
36; 2(5). Han skall bevara dig tör
synden och gifva dig kraft att stå
emot frestelsen. Då du var liten och
skulle lara dig skrifva, höll jag din
hand och förde den. Och när vi skrifva
värt lifs historia, behöfva vi en, som
häller vår hand och leder den, och det
är just vår himmelske vän, Jesus. Ulan
honom kunna vi ingenting göra. Hos
honom måste vi blifva (Joh. 15: 5) och
alltid se upp på honom (Ebr. 12: 2).

Gör så du, min Vilhelm, hvarje ny
lefnadsdag under detta nya år! När
så årets slut kommer, kunna vi säkert
prisa det såsom godt och lyckligt, och
när denna del af din historia läses
upp, skall man säga: „Hurn mäktig
har icke Herren visat Bin hjälp i
svagheten och huru skön har icke denna
sida i lefnadsboken blifvit!"

»Ja, en gång skall hvar och en af
oss få sin historia uppläst. Det är en
allvarlig tanke, som mycket, mer borde
sysselsätta oss. Vi skulle då vara
myk-ket försiktigare i det som vi göra, och
huru vi göra det. Vi skulle vara
mycket mer angelägna om vår väns hjälp
och aldrig taga oss något före utau
hans ledning."

Då Vilhelm knäböjde vid sin säng
för att bedja sin aftonbön, bad han
Herren Jesus förlåta alla hans synder
och denna dag gifva honom ett nytt
hjärta. Vi betvifla icke, att Herren
hörde honom, och att det nya bladet
i hans lifs historia kom att se bättre
ut än de lörra.

Äfven I, kära barn, som läsen detta,
skrifven eder historia. Viljen I icke
ock bedja deu gode, mäktige vännen,
barnens vän, föra edra händer och leda
eder? Då skolen I på den stora
dagen när alla »böcker upplåtas" (Uppb.
20: 12) äfveu finna edra namn i lifvets
bok, och T fän tillhöra den skara af
stnå och stora, som med alla englar
evinnerligeu lofvar Gud (Uppb. 19: 5).

^älsovårdsafdelning.

Hjärtat.

I gamla dagar sjöng man en sång
— fråga bara mormor, hon minnes den
nog, — som började så här:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:49:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eos/18951896/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free