- Project Runeberg -  Eos. Tidskrift för barn och barnens vänner/Organ för Lärareföreningen Hälsa och Nykterhet / År 1895-1896 /
24:5

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

V.0 -’4

EOS.

Jag bodde en tid här i England i
ett hera, sora blifvit, i ordning stäldt
af „Unga KvinootaKristligaFörening."
(Om denna föräniiig skall jag en
annan gäng berätta dig något.)
Åttiofem unga kvinnor bodde där, och
mycket mat gick där ät, må du tro.
Till middagen har man där alltid en
kötträtt utom grönsaker.

Hvarje hvardag kl. 10 f. m. »tär
slaktaren i köket med det kött, som
skall stekas eller kokas till middagen.

Ooh se, några minjiter före 10,
spatserar husets stora grft katt (ill köket,
sätter sig pä en stol vid den dörT,
hvarigenom slaktaren brukar inträda
och sitter där orörligt stilla, bils
slaktaren kommit in, men dä vips, Ur
miss© bredvid slaktaren, fur sin
bestämda bit, äter upp den ooh
spatserar sä ut ur köket igen.

Tror du, att misse har klooka eller
att den förstär sig på tornklockan,
som deu kan se från fönstret?

Ingalunda! Qch ändå vet deu
alltid, när klockan är 10 på morgonen.
Den kommer icke för setil. Aldrig
försummar den sig, såsom mänga
gossar och flickor ofta göra, då de skola
gå till skolan.

Jag giok en dag ned i köket för
att so pà, huru misse tog eraut
slaktaren. Efter vanligheten intog den
genast sin plats pà stolen. Så kom
en inan med ott stort pakett in i
köket. Jag trodde, att det var
slaktaren, men såg till min förvåning, att
misse satt helt lugn kvar pä sin
stol-Misse vände ej ens hufvudet mot man
nen. ,I>efcta är grönsakshandlaren,u
sade köksan, .honom bryr Pusy sig
als iote om. Pusy känner så väl
slaktarens blå röck." — Det blef ock
annat af, dà slaktaren kom, raä du tro.

>Så läraktiga äro djuren. En så
krånglig sak. som att veta, lurad
klok-kan är, kunna de iära sig att förstå,
under det att mången människa, som
bftr klockan i fickan, ej kan lära sig det.

Berättelsen om Ta-ma-ha-ha.

(Porta. £r. Pimg. nummer.)

Efter se* månaders förlopp ktinde
de läsa, ehuru mycket långsamt. Huru
stor var qj deras glädje! Nu ville de
undervisa andra. De lämnade ßin lilla
ö, återvände till sitt folk öch läste för
detsamma ur sin bok. Dessa
människor tykte så mycket om det de fingo
höra, att de önskade fä boken. Katu
ville dock på inga vilkor skiljas från
sin skatt, men han gjorde alt, hvad
han kunde för dem: ban utskref
alfabetet, undervisade många i att läsa
och förmådde Matahau ätt göra
al-skrifter af Herrens bön. tör att utdela
bland folket.

Hans högsta önskan var nu att få
höra Guds ord förklaras. Han
längtade efter en bättre lärare än Matahau:
ban kände, att ban värkligen icke
kunde vara belåten med mindre, än
att få höra evangelium „direkte ur en
hvit mans mun." Han beslöt därför
att om möjligt resa med sin kusin till
Bay of Islands för att skada sig en
missii/när.

Just vid denna tid ankrade ett
amerikanskt skepp i närheten. u» b Katu
hörde, att det var destineradt till Bay
of Islands. Erläggande sin passagerare
afgift i svin och potates gingo de båda
kusinerna ombord, lämnande sina
hustrur gråtande ]tà stranden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:49:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eos/18951896/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free