Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
När han var tretio år, gifte han sig.
Hans hustru var af en tarflig, hederlig
borgar-slägt och hade fått en strängt religiös uppfostran.
Hon egde en fast karakter, var en af dessa starka,
helgjutna människor, som aldrig kunna gifva något
till hälften. När hon gaf Grane sitt ja, var det
för hela lifvet, oryggligt och oförbehållsamt, och
den tro, som från barndomen inplantats i henne,
hade slagit starka rötter och uppfylde henne helt
och hållet. Hon var praktiskt anlagd, hade ett
utprägladt, lyckligt intresse för alting i den yttre
världen, kunde blifva hänryckt öfver studiet af en
läkarebok eller en kokbok och hade ett gladt,
friskt lynne, som spred sol omkring sig, ett lynne,
som ej blott egde stundens sprittande liflighet, utan
den spänstiga kraft, som bär genom lifvet.
Dessutom var hon ätrålande vacker, liten och fin med
präktiga blåa ögon, ett rikt blondt hår och ett par
händer, liksom enkom skapade att kyssas.
Det religiösa var hennes svärmiska sida och
när hon gifte sig med Grane, sade hon honom
öppet, att hon hoppades under tidens lopp att
vinna honom för Kristus. Han å sin sida tänkte
att så småningom inplanta i henne sin filosofi.
Men han sade ingenting därom, och i grund och
botten var hans behof efter en maka, som var
hans liktänkande, icke synnerligen djupt.
I början af deras äktenskap voro slitningarna
mellan de båda makarna starka. Fru Grane led
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
