Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
samma som med uttrycket tjäna Gud.
Religiositet är enligt det föregående ju också uttrycket
för människans fullkomligliet, och när hon då
vinner sin fullkomlighet, i och med att hon tjänar
Gud, och omvändt tjänar Gud, i och med att
hon arbetar på och därmed ock vinner
fullkomlighet, så inses, att dessa båda uttryck förhålla
sig till hvarandra som religiositet till sedlighet,
d. v. s. de utgöra samma sak, betraktad från
synpunkten af causa summa eller rausa proxima.
I ena fallet betraktar man människan såsom i sin
verksamhet bestämd af Gud, i andra såsom
bestämd af hennes egen förnuftiga natur, hvilka
båda synpunkter blott för tanken kunna särskiljas,
men i verkligheten sammanfalla, enär det
förnuftiga i hvarje fall ej kan vara mer än ett.»
— Tror du, att det duger? sade Hultin, vänd
till Grane.
— Ja, visst duger det. Det här får du rum
på. Åtminstone non sine.
Detta var Granes fullkomliga mening. Han
tyckte verkligen, att detta var vishet och religion
och dygd. För sig själf gick han hemligen och
bar på vissa tvifvel angående den herskande
filosofiens ofelbarhet. Men han trodde, att dessa
tvifvel berodde på brister i hans egen uppfattning,
hvilka med tiden skulle blifva afhjälpta.
Dessutom ansågs det på denna tid, som ett bevis på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
