Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
inte ett ord mer. Hans ögon glänste af ett slags
slö, fuktig glans, och hans ansigte strålade.
När de druckit kaffe och kommit ut på gatan
hade det slutat att snöa, och månen lyste med
kall, skarp glans, under det att molnen drefvo
snabbt för den starka blåsten.
När de kommit ut till Drottninggatan, stannade
sälskapet. Abrahamson stod stilla med händerna
i fickorna. Han var synbart rörd, och han
nickade upp och ned med hufvudet.
— Är du ond på mig, Grane? sade han
plötsligt med instälsam, litet sluddrig röst och lade
händerna på dennes axlar. Du ska ta mig fan
inte vara ond på mig. För i dag är jag full, men
det gör ingenting. För det går öfver. Men du
är en djäfla hygglig pojke, och du ska inte vara
ond på mig.
Grane försäkrade att han inte var ond.
—- Nå, då ska vi vara tillsammans.
Herre min gud, hvad den månen lyser,
Se hvilken glans utöfver land och stad.
Himlen är blå . . .
— Nej det är den inte. För i dag är den
grå. Men det är det samma. Då var den blå.
Men i dag ska vi vara tillsammans. För i dag
är det da’n före julafton. Nej, det är julafton är
det, bara om en halftimme. Ska vi opp på
slottsbacken och se på naturen, hvad? Och hälsa julen
välkommen ?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
