- Project Runeberg -  Erik Grane. Uppsala-roman /
135

(1897) Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

135

ögonblick tyckte han, att verlden icke rymde
annat än elände och sorg, och att ban själf var
förlorad för bela sitt lif. Han vred sig fram och
tillbaka, fantasierna hade försvunnit, men
mattheten var kvar; den var så stark, att den höll
honom vaken. Och när han till sist fram mot
morgonen somnade, var det för att efter ett par
timmar vakna upp igen, ännu mera trött, ännu
mera led vid sig själf, än när han somnade.

Och i dag var det julafton, den gamla,
barnaglada, fridfulla julaftonen.

O, du den första ungdomens tvifvelfylda, sorgsna
oroliga tid! Jag önskar dig icke tillbaka. Jag
har aldrig längtat åter till dig, och jag skall aldrig
göra det. Ty jag tror ejj att den framtid, som
väntar oss, hvilka voro unga, när denna berättelse
spelar — jag tror ej, att denna framtid skall blifva
så tung, som denna ungdom.

Ty vår ungdom kom med så stora pretentioner.
Den förde med sig så höga tankar om oss själfva,
om lifvet och människan. Och när vi sedan
under vår första ungdom kommo ut i verlden, mötte
den oss med en så helt annan fysionomi, än vi
lärt oss, medan vi spejade efter verlden från
hemmets kakelugnsvrå eller diktade om den i skolans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:08:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/erikgrane/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free