Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
Hvad säger du om det? Det nya
universitetshuset.
— Det blir, som det är, säger tomten. Det
blir, som det är. Tror du, att den gamla anden
dör, för att de gamla bygnaderna falla. Nej, du
förbannade slughufvud, den gången var du för
naiv. Nej, du, när de gamla bygnaderna falla,
då flyttar jag in i den nya. För det är
meningen, ska jag säga dig.
Och tomten rätade upp sig ur sin
sammanknipna ställning.
— Här är det jag, som styr öfver
människorna.
Och Mefistofeles skrattar åt tomten, skrattar,
så att fjädrarne på den lätta baretten darra i
morgonglansen, och han stiger långsamt med ena
foten utanför torngluggen och snuddar vid
åskledaren. Men innan han glider ned, ropar han åt
den andre:
— Gör det, du gamla skurk, gör det. För
är det meningen, så blir det så också. Alt, som
skall ske, det sker. Jag har väntat på, att de
här gamla rucklen skulle slopas. Och nu slopas
de. Jag kan vänta på det andra också. Om
några år är det inte så nytt längre. Och min dag
kommer. Den kommer. Prometeus, Prometeus!
Känner du honom? Det är en slägting till mig.
Mefistofeles skrattar igen, och det ligger en
triumferande segeraning i skrattet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
