Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•222
Här upptog han ur fickan af den ifrågavarande
tidningen ett urklipp, som innehöll ett angrepp på
en landshöfding, och uppläste det samma.
Därefter fortsatte han på nytt.
— Jag har uppläst detta för att visa, att mina
ord icke innebära tomma beskyllningar. Och jag
frågar nationen, om icke den tidning, som kallar
en konungens förtroendeman för skrymtare, med
fullt fog kan kallas för en skandaltidning.
Han uttalade den sista frasen med stegrad styrka,
och på slutordet låg en klimax, som var bedöfvande.
I samma ögonblick begärdes ordet kort och hastigt
borta från dörren. Det var Grane. Därpå satte sig
kandidat Lagerberg, och ordet lämnades åt en
annan, som var i tur. Denne frågade endast lielr
kort, om tidningen mera vore skandaltdning,
därför att den yttrat sig vanvördigt mot en
konungens förtroendeman, än om det gällt någon annan,
hvarpå kandidat Lagerberg återtog slutet af sitt
yttrande och förklarade, att det visserligen ej
kommit fram i den form, han hälst önskat, men o. s. v.
Ling lutade sig öfver till Grane och började
åter utveckla sina teorier om Upsala och dët unga
Sverige, interfolieradt med sitt ideliga: »Djäfla
idioter. Häm!»
— Tänker du dräpa inspektor eller Lagerberg?
Häm! Kan du inte låta dem hållas? Jag tycker
om djurena i deras oförfalskade naturtillstånd,
nationaldrägter, som menageriägaren sa. Häm|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
