Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•303
hvad man har rätt att fodra af folk, som för en
gång åtnjuta förmånen af bättre sälskap.
Han makade sin stol närmare Granes och
hviskade honom i örat, så att det hördes öfver
hela rummet:
— Den där karlen är ett svin. Han kallas
också för grisen. Han skulle bli präst. Men ban
kunde aldrig ta examen. När han skulle tentera
i exegetik, så gick han upp till professorn och
grät och sa’: »Jag har legat på knä och bedt
gud om andan», sa’ han. »Men det går inte.
Han vill inte ge’ mig upplysning. Jag kan inte
förstå texten.» Och på det sättet fick den rackarn
betyg. För professorn var from och dum. Men
något anuat betyg fick han aldrig. Hahahaha.
-— Det var lögn, yttrade sig Grisen med
sluddrig röst. Det var lögn. Hade jag inte
betyg i kyrkohistorien, kanske?
Kronhjorten vred sina långa mustascher, lade
armarna på bordet och stirrade på Grisen.
— Du? Ali. Du, som inte kan katkesen.
Grisen tömde ett fullt punschglas, som
egentligen tillhörde Lars Johan, något som därför hos
denne framkallade ett ljudligt protesterande: »Nej,
men hvad faen?»
Därefter lutade han sig tillbaka i soffhörnet.
Ögonen voro nära att falla igen, och han viftade
i luften med båda händerna.
— Nu ser Grisen flugor. Hähäm! sade Ling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
