- Project Runeberg -  Eristiska blad /
38

(1852) [MARC] Author: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en immanent och apriorisk sjelfutveckling af begrepp producerade
sitt innehåli; — har han sedermera åter upphäft och förnekat
detta, enligt hans egna upprepade försäkringar, characteristiska,
sanna och speculativa fundament för sin åsigt: icke kan jag
(för att nyttja Colliers ord) hjelpa, att han motsäger sig sjelf
och förer hela sin demonstration i en cirkel. — Ilen låtom
oss också glömma allt detta; antagom, att »början redan har
uti sig hela den följande utvecklingen«, éller att det concreta
resultatet, Ideen redan i det abstracta varat är närvarande
och i denna inadæquata och potentiella form satt sig endast
af det skäl, att* »sanningen måste framgå ur villfarelsen«1),
det fullkomliga utveckla sig ur det ofullkomliga: ar väl
härigenom den logiska tankeutvecklingen begripligare? Eller är
härmed den aprioriska productionen af det concretare ur det
abstractare — denna creatio ex nihilo, hvaraf den Hegetska
philosophien till att börja med så storligen berömde sig, men
hvilken den sedermera så gerna velat afskudda sig —
verkligen försvunnen? I anseende till innehållet, det är sant,
baf-va vi numera ej någon skilnad mellan det abstracta varat
och den absolut concreta ideen (eller den absoluta anden).
Deremot: till formen är det förra motsatt den sednare, såsom
det ofullkomligaste mot det absolut fullkomliga, det osannaste
mot det absolut sanna, o. s. v.; och fråga vi, hvari denna det
förras eller dfet möjligas formella motsats mot den sednare eller
den fulländade actualiteten består, så kan den naturligeå ej
utgöra något annat, än det, att det möjliga (dvvapiç) såsom
sådant icke är det verkliga (Mçysia) eller: den består i sjelf—
va negationen, frånvaron eller bristen (cnfçrioiç) af verklighet;
så att då »Varat är Intet« (actuelt) är »Ideen Allt«. Men då
nu denna brist eller negation af verklighet utgör idens första
form och bestämdhet*), så frågas, om vi icke här, blott med
andra talesätt eller såsom production af form, fä tillbaka allde«*
les samma production af plus ur minus, af »allt« ur »intet«,
som vi förut, ex hypothesi, hafva förkastat, i afseende på
in-inehållet. Eller m. a. o. då sjelfva möjligheten såsom sådan

1) P. a. st. sid. $84. 2} Se anf. st. nol. prœe.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:51:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eristiska/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free