- Project Runeberg -  Öfversigt af Finlands litteratur / ifrån år 1542 till 1770 /
25

(1861-1865) [MARC] Author: Sven Gabriel Elmgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skolorna nästan ända till vår tid, t. ex. ”Ecce novum
gaudium, ecce novum mirum” och en, nemligen: ”In
dulci jubilo”, är upptagen i vår ännu gällande
Svenska psalmbok. I dedicationen säger utgifvaren
Rutha, som var hemma ifrån Nyland, sig hafva låtit
rätta melodierna efter den nyare musikens fordringar.

Äfven ifrån bedendomen har ett minne blifvit
bevaradt i Agrikolas företal till Psaltaren. Han ger
der en uppränning till Finsk mytologi, eller
gudaregister, som sedermera ofta blifvit åberopad och
omtryckt; fastän ganska knapphändig, var denna
öfversigt likväl nästan det enda man före Gananders
tid hade sig bekant om Finnarnes fordna gudalära.
Att förse sina böcker med vidlyftiga versifierade
företal, hörde till Agrikolas sed; ett sådant
innehåller en slags psykologi på vers, med rubrikerna:
”Fortune bona”, ”Corporis bona”, ”Animae bona”. Af
Psaltarens indelning i 7 yölugut eller nocturni,
märker man att den utgafs i en halfkatolsk tid; hvar
och en bland dessa afdelningar skulle nemligen,
enligt medeltidens sed, messas i kyrkorna före
dagningen. Ur företalet till Nya Testamentet inhemtar
man att detsamma öfversattes till Finskan hufvudsakligen
för presternas behof, på det de icke måtte
kunna ursäkta sin försumlighet i Guds ords lärande
dermed att de ej förstodo hvarken Svenska eller
Latin. Andra läskunniga än presterna funnos nemligen
på den tiden ganska få. Liksom de Svenska
bibelöfversättarena, följde Agrikola till det mesta Luthers
Tyska version, såsom den för tiden bästa. Hans
Rukouskirja är mer en religiös folkbok i allmänhet,
än en bönebok, innehållande hvarjehanda, såsom: ett
calendarium med astrologiska reglor och tabeller,
religiösa sentenser, förteckning på paradisets fröjder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:56:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/esgfinlitt/1542-1770/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free