Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
värderade astronomiska observationer, förrättade
triangelmätningar mellan Åbo och Grisslehamn, samt
deltog verksamt i den tidens politiska strider vid
riksdagarne. Liksom Mennander drogs äfven Gadolin
genom sin theologiska befattning och politiskt
trassel bort ifrån de naturvetenskapliga forskningar han
begynt, och har derföre icke efterlemnat något mer
betydande verk, oaktadt han hos samtiden åtnjöt
stort vetenskapligt anseende. Mindre betydande än
dessa, men dock ganska aktningsvärda, voro Leche
såsom botaniker, ofta citerad af Linné, Samuel
Chydenius såsom kemist och uppfinningsrik mekaniker,
hvilken af Ehrensvärd hedrades med synnerliga
loford, och Johan Haartman såsom utmärkt läkare samt
författare till den ända till sednaste tider allmänt
anlitade, för sitt ändamål ypperliga läkareboken:
Anvisning till sjukdomars igenkännande och botande.
Den för tiden nya kunskapsgrenen: nationalekonomin,
hade här en utmärkt representant i Anders
Chydenius, kyrkoherde i Gamlakarleby 1770—1803,
hvilken isynnerhet vid 1765 års riksdag utströdde
flere småskrifter af nationalekonomiskt och synnerligen
frisinnadt innehåll, bland hvilka Källan till
rikets vanmakt och Rikets hjelp genom ett naturligt
finance-system utgöra det bästa Sveriges litteratur i
ämnet äger att uppvisa för den tiden. I det närbeslägtade
ämnet: landtbruk, fattadt ur nationalekonomisk
synpunkt, förvärfvade sig Johan Kraftman, rektor i
Björneborgs skola 1748—55, extra ordinarie professor
1755—58, rättvist anseende genom sina kärnfulla
arbeten: Tankar om den vanmagt i hvilken Finska
landtmannen sig befinner, och Föreläsningar 1746 i
landthushållningen m. fl., hvilka äro att räkna bland
den tidens bästa uppsatser i sitt ämne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
