- Project Runeberg -  Eskimålif /
80

(1891) [MARC] [MARC] Author: Fridtjof Nansen Translator: Ernst Lundquist With: Otto Sinding - Tema: Greenland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Karakter och sociala förhållanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

80

ÅTTONDE KAPITLET.

många af dem hedningarne i hög grad genom sitt dåliga
uppförande, och dessa frågade därför ofta, »hvaraf det
kom sig, att så många bland de våra voro så ohöfviska.
I stället för att fruntimmer (d. v. s. grönländskorna) bruka
vara stilla och ärbara, voro dessa europeiskor galna,
fräcka och utan all kvinlig anständighet. De visste dock
väl alla Guds vilja.»1 Och grönländarne sågo ned på
och skrattade åt de dumma, själfgoda européerna, som
predikade så grant, men voro så dåliga och som dessutom
intet förstodo af deras fångst eller af allt det, som de
ansågo för viktigast i lifvet.

Genom den makt, som en högre kultur ger, segrade
så efterhand dessa, och i tidens lopp ha de vållat en
genomgripande omhvälfning och frambragt en osäker
blandning af ursprungligen eskimåisk och modernt
europeisk folksed och kultur, liksom de också i otillåtligt hög
grad ha blandat sitt blod med dem och utan prästernas
hjälp frambragt en starkt blandad afkomma.

Men som eskimåerna äro ett mycket konservativt
folk, skall man ännu finna många väsentliga drag från
det ursprungliga tillståndet.

Liksom hos alla jaktfolk är hos grönländarne
egendomsbegreppet mycket inskränkt; men det är dock icke rätt
att tro, att de alldeles icke känna till ett sådant begrepp.

Beträffande de allra flesta saker råder en viss.
gemensamhet; men detta inskränker sig alltid till vidare eller
trängre kretsar efter de olika sakernas natur. Näst
individen kommer som den trängsta kretsen familjen, därnäst
de, som dela samma hus, och närmaste släktingar och
därefter alla byns familjer. Som mest privat egendom
anses kajak, kajakkläder och fångstredskap, hvilka
tillhöra fångaren ensam och som ingen får röra; ty därmed
underhåller han sig själf och sin familj, och han måste

1 Paul Egede. Efterretninger om Grönland, sid. 35.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Apr 16 17:12:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eskimalif/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free