- Project Runeberg -  Eskimålif /
189

(1891) [MARC] [MARC] Author: Fridtjof Nansen Translator: Ernst Lundquist With: Otto Sinding - Tema: Greenland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Religiösa föreställningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RELIGIÖSA FÖRESTÄLLNINGAR.

189

des om, »hvad hennes lilla barn hette, svarade hon, att
det kunde hon icke säga. Lika litet ville fadern säga
det; han sade nämligen, att det hade ban glömt, men vi
kunde få veta det af hustruns bror.»1

För indianerna spelar namnet en stor roll, och man
söker till och med ofta hemlighålla det, hvarför personen
ofta benämnes med öknamn.2 Hos många folk är det
allmänt, att man icke nämner släktingars namn, som t.
ex. sin mans, sin svärmors, svägerskas, föräldrars, och
ej heller konungarnes. Denna namnets makt går hos
några folk tämligen långt. Då konungen i Dahomey,
Bössa Ahadi, besteg tronen, lät han kapa af hufvudet på
alla, som buro namnet Bössa.

Denna fruktan för att nämna namnet är något
allmänt mänskligt, det samma finna vi i många af våra
sägner,3 och det är ännu skick och bruk hos oss,
särskildt på västlandet.4 Det kan väl härleda sig därifrån,
att namnet och saken lätt smälta samman, och man tror,
att är väl namnet kändt, så är också saken5 känd, och
därigenom får alltså namnets uttalande ett inflytande på
denna. En människa kan sålunda förlora sin makt genom
att röja sitt namn. Därför tycka väl heller icke de
aflidna om att bli nämnda vid namn, eller också kan ut-

1 Med. om Grønl., häfte 10, sid. 11 B.

2 Efter Schoolcroft i Antikvarisk Tidskrift 1861—63, sid. 119.
Se också Andree: Ethnographische Parallelen und Vergleiche, sid.
180. Tylor: History af Mankind, sid. 142.

3 Yåra förfäder kände också till detta bruk. »Sigurd dolde sitt
namn, emedan det var folks tro i gamla dagar, att en döende mans
ord hade stor makt, när han förbannade sin ovän vid namn.»
Sæmun-dar Edda, udg. af Sophus Bugge, sid. 219.

4 Enligt meddelande af prof. Moltke Moe.

6 Huru namnet och saken smälta samman, framgår tydligt bl. a.
af det schwabiska bruket att kasta »namnen på tre arga käringar» i
vinet, när man vill ha god ättika af det.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Apr 16 17:12:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eskimalif/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free