Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Svenska Historiska Fosterländska Sånger - Medeltiden - Vadstena herredag af G. V. Gumælius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136 Eterneller oeli Vårblommor.
Den ene är grå, den andra är blå,
En strider med svärd, en med båge.
Dock fiendens skaror vi manligen slä
Och med riddare kämpa vi våge.
Kanhända er lyster att våga en dust?
Min skara är villig och färdig.
Det vore för fiendens ögon en lust,
Men segern ej ära värdig.
I stämplen med kungen till folkets förderf
-Slikt dåd skaffar ringa heder.
Att hjelpa folket, det vore hans värf,
Om han ej glömt sina eder.
Han svurit att strängt hålla lag och rätt
I landet, och skydda den svaga.
Men bonden nu knappt kan äta sig mätt,
Då fogden godset fått taga.
Yi lida nu våld. Det måste ta slut.
Ty riitten vi fordre tillbaka.
Ej man ur huse för roskull gått ut
Från barn och gråtande maka.
I herrar! bereden åt landet frid.
I masten till konungen skrifva:
Om ban ej skaffar oss bättre tid,
Hans fogdar vi skole fördrifva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
