Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om den etiska seden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om det hos menniskan finnes en förnuftsinstinkt, är denna
hennes sedliga viljas potentiela form och utgångspunkten för
hela utvecklingen i hennes sedliga lif. Men med denna
utgångspunkt kan sedligheten icke uppkomma genom öfning och
vana. Menniskan vaknar till aktuelt menskligt lif genom en
sjelfutveckling, som har sin grund i hennes väsende, men tydligen
icke är på något sätt gifven genom hennes vilja och bemödande.
Till en början är hennes aktuela lif sinnligt och genom öfning
och vana kan hon vinna och upprätthålla en viss ordning i sitt
sinnliga lif. Men genom öfning och vana i det sinnliga lifvet,
ändrar hon icke dettas karakter af sinnlighet. Äfven om man
antager henne genom öfning och vana kunna gifva sitt sinnliga
lif en hög grad af formel utbildning, har hon dock icke dermed
kommit utöfver sin sinnlighet. Likasom hon vaknar till det
aktuelt menskliga sinnliga lifvet, måste hon äfven vakna till det
aktuelt förnuftiga lifvet. Äfven detta uppvaknande kommer till
genom en sjelfutveckling, som har sin grund i hennes väsende,
men icke är gifven genom någon hennes egen vilja och afsigt.
Det är det förnuftiga innehållet hos henne, som kommer till
utveckling hos henne genom den utvecklingskraft, som är
ursprunglig både hos henne sjelf som person och hos hennes
personliga innehåll. Förklarlig är denna utvecklingskraft endast
genom antagandet, att hon såsom person och i sitt personliga
innehåll är bestämd af andra personliga väsenden och ytterst
af Gud såsom den oändliga personligheten och all ändlig
personlighets grund. I den utvecklingskraft, som genom denna
hennes bestämdhet tillhör hennes ursprungliga väsende, har man
att söka grunden icke blott till det förnuftiga lifvets framträdande
i och för henne, utan äfven till hennes formelt personliga lifs
uppvaknande hos henne och öfverhufvud till allt hennes aktuela
lif. Vid uppvaknandet till det förnuftiga eller reelt personliga
lifvet börjar menniskan känna lifsyttringar, som i sig innebära
något, som går utöfver hennes sinnlighet. Det är ett nytt lifs
innehåll, som uppgår för hennes medvetande och gifver en
maning åt hennes vilja. Men det är icke blott vid uppvaknandet
till det förnuftiga lifvet, som en af menniskans egen vilja och
afsigtliga verksamhet oberoende sjelfutveckling eger rum. En
sådan sjelfutveckling fortgår genom hela det menskliga lifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
