Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Honolulu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verksammaste medel, och om hvars botande ingen kännedom fanns.
Det är dock ganska troligt att sjukdomen redan fore Cooks tid
funnits utbredd bland öarnes befolkning; la Pérouse, som 1786 besökt
Maui, antager detta förhållande såsom alldeles otvifvelaktigt, och
stöder sig dervid på bestämda uppgifter af sin skeppsläkare, Rollin, hvars
insigter och erfarenhet han på flera ställen i sin resa med beröm
omtalar. Vare härmed huru som helst, så har dock, enligt allas
vittnesbörd, denna sjukdom grymt bidragit både till hela folkrasens
försämring och till folknummerns aftagande, i det ofruktsamhet ofta deraf
blifvit en följd. Oaktadt de ansträngningar, som blifvit gjorda för att
åstadkomma en förbättring i seder, och den allmänna öfvergången till
kristendomen, existerar dock fortfarande en lösaktighet, hvarigenom
en hvarje år tillkommen införsel af smitta sprides bland en stor del af
i synnerhet Oahus och Mauis befolkning.
Som bekant är upptäcktes Hawaiiske Öarne af Cook på hans tredje
resa. Att deras tillvaro förut varit af Spaniorerna känd, är dock högst
sannolikt; den förmodan att denna kännedom hållits hemlig, på det
de ej skulle blifva tillhåll för bukanierer, och att de mellan Acapulco
och Manila seglande galionerne för detta ändamål undvikit att komma
i sigte af dem, är väl ej ogrundad, då man påminner sig hvilka
plundringar städerna på vestkusten af Amerika hade att utstå sedan
nämnde äfventyrare slagit sig ned på Galapagos-Öarne. Huruvida
Cook af de af Anson under hans plundringståg 1740—44 tagna kartor
blifvit ledd på den tanken att några öar skulle finnas i denna trakt
af oceanen, måste vi lemna oafgjordt. Cook fick d. 19 Januari 1788
Kauai och Niihau i sigte, han ankrade följande dagen vid den förre,
men begaf sig snart uppåt Behrings Sund. 1 November och December
samma år upptäckte han Maui, Molokai, Hawaii och öfrige öar,
och ankrade den 17 Januari 1779 i Kealakeakua vik på sistnämnde
ö. Han qvarlåg der till den 4 Februari, men återkom i hafveri d. 11,
och slutade den 14 sin jordiska bana.
I den om denna resa utgifna berättelse är öarnes folkmängd
uppskattad till 400,000 personer. All anledning är förhanden att anse
denna uppgift temligen öfverdrifven, och förhållandet är detsamma
med Cooks uppskattning af folkmängden på de andra af honom besökta
öarna i Stilla Hafvet. Det är klart att så ovanliga föremål, som
fartyg ännu då voro, skulle sammanlocka en mängd folk till det ställe,
der de lågo till ankars; och ehuruväl denna omständighet säkert ej
undfallit en så skarpsinnig man som Cook, så är det dock naturligt
att den verkat till att gifva öarna ett utseende af att vara mera
befolkade än de i verkligheten voro. Beskaffenheten af de inre delarna
af Hawaii var af Cook ganska ofullkomligt känd, och om han ansett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
