Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Uppehåll i Sydney; segling derifrån till Hongkong med anlöpande af Ponynypet och Guam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verkstäder, förträffliga saker utan tvifvel, men för att se dessa
behöfver man ej fara till Australien, och deras tillvaro kan man få veta ur
en statistisk tabell. På sådana saker, som man måste se eller hafva
sett för att någorlunda rätt kunna uppfatta eller förstå, är fullkomlig
brist. Vi kunna knappast påminna oss hafva här sett något, hvars
beskrifvande kan för läsaren vara af intresse, och det kringliggande
landet, med all sin rikedom på egna, i vetenskapligt afseende
märkvärdiga alster, eger föga eller intet som förnöjer ögat. Darwin, ehuru
naturforskare, talar på flera ställen i sin förträffliga berättelse om
landets ytterst enformiga utseende: och enformigheten måste naturligtvis
förefalla än större för den i naturalhistorien obevandrade.
En stor olägenhet, för hvilken landtmannen här är utsatt, är den
starka och ihållande torka, som ofta inträffar och stundom ett par år
å rad hindrar grödans vext. Denna klimatets torrhet tillkännagifver
sig genast vid betraktande af en karta öfver landet genom flodernas
fåtalighet, och man måste dertill ihågkomma att de flesta af dessa äro
blott obetydliga bäckar, ehuru de stundom efter häftiga regn uppsvälla
så, att allvarsam skada genom deras öfversvämmande anställes. När
tillräckligt regn faller, skall jorden vara ganska fruktbar, men större
delen af landet dock bättre egnad för fårafvel än för åkerbruk och
boskapsskötsel. Vi skola strax lemna några underrättelser om dessa
näringsgrenars tillvext; men för fullständigare uppgifters erhållande
hänvisa vi till bilagorna vid slutet af boken.
Sydney är beläget på nära 34° S., det vill säga på nästan samma
latitud som Kapstaden och Buenos Ayres, motsvarande nordliga delen
af Afrika. Kölden kan således om vintern ej vara betydlig, och på
kustlandet förekommer sällan is. Sommaren är gemenligen mycket het,
och då vinden är nordvestlig blifver hettan odräglig. Under
passerandet öfver det inre, af solen upphettade landet antager luften en
temperatur, som kommer vindpustarna att kännas så som komme de
ur en öppnad ugn. Den 24 Oktober, motsvarande samma datum i
April i norra hemisferen, fingo vi erfara ett sådant fenomen:
temperaturen uppgick till 32,°,6 i skuggan, men värmen hann ej under loppet
af dagen riktigt nedtränga i fartyget, så att man under däck hade ett
behagligt klimat; följande dagen blef helt tempererad, och d. 26 kl. 3
f. m. visade thermometern endast 12°, 8. Vattnet i hamnen höll sig
på 18°—19°. De starka temperatur-förändringarna åstadkomma
naturligtvis en hop förkylningar, hvars verkan på Eugenies besättning gaf
sig tillkänna genom ett oupphörligt hostande, utan att dock antalet af
egentligen sjuka ökades. På de i hamnen liggande engelska
örlogsfartygen beklagade man sig öfver det stora antalet sjuka, och af
garnisonen hade en så betydlig del insjuknat i bröståkommor och dylikt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
