Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
Denna preussiska provinsindelning betecknar ingalunda
tio särskildta länder. Beståndsdelarne, från olika håll
till-hopakomna, fördelades såsom provinser af en gemensam
belstatJ).
Med denna landutbrednilig uptog Preussen en betydlig
del af Tyskland, men provinserna utgjorde icke ett
sammanhängande område. Monarkien var delad på två
hufvudstycket Westfalen, Kleve-Berg och Neder-Rhen, sins emellan
sammanhängande, voro från de sju öfriga provinserna skilda
genom mellanliggande länder, som tillhörde andra tyska
stater. Konungen af Preussen inträdde i Tyska Förbundet med
största delen af sitt land, men provinserna Ost- och
West-Preussen samt Posen räknades icke såsom förbundsländer.
— Furstendömet Neufchatel betraktades såsom ett särskildt
land i personalunion med Preussen.
5. Tyskland efter år 1815 var ej mycket likt
Tyskland före de stora krigen, Tyska Riket hade funnits, men
var ohjelpligen förstördt, Tyska Förbundet trädde i dess
ställe.
Skilnaden kan i sina allmännaste drag så uttryckas, att
Tyska riket hade varit en enda stat, med monarkisk
statsform, kejsaren såsom monark, men ett valrike och med
privilegierade riksständer, så oberoende inom sina besittningar
att deras undersåtliga förhållande till kejsaren var nästan blott
en »fiktion». En del af desse riksständer liknade suveräne
furstar t. ex. kurfursten af Brandenburg, som dessutom var
suverän furste såsom innehafvare af länder utanför Tyska riket,
hvadan också han hade tagit sig titeln konung af Preussen.
I allmänhet kunde detta sägas om de större furstarne,
kurfursten af Bayern, kurfursten af Sachsen m. fl. att de voro i
verkligheten regerande monarker, men månge andre hade
funnits, enkannerligen bela det s. k. Riksridderskapet, desse
herrar, som nu voro mediatiserade, hvilka mera liknade en
klass enskildte godsegare. Och dessutom funnos en mängd
städer, hvilka icke lydde under någon furste, men voro s. k.
1) Utförlig beskrifning, huru indelningen var gjord, finnes hos
Schubert: Handbuch der allgemeinen Staatskunde des preussischen Staats
T. I, p 138 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
