Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
Beståndsdelarne näst före revolutionen voro följande:
a) Die Eidgenossen, som utgjorde Edsförbundet
(Eidge-nossenscliaft), med hvilket namn de schweiziska republikerna
benämnde sitt statsförbund, voro tretton särskildta
republikanska samhällen, nämligen:
1. Zürich.
2. Bern.
3. Lusern.
4. Uri.
5. Schivys.
6. Unterwalden.
7. Zug.
8. Glarus.
9. Basel.
10. Freiburg.
11. Appensell.
12. Solothurn.
13. Schaffhausen.
Bland dessa hade de åtta först nämnda ett visst företräde
och kallades de gamla orterna, men alla tretton utgjorde
dock verkliga förbundsmedlemmar och sjelfständiga. Detta
förbund eller särskildta dess medlemmar hade tid efter
annan utvidgat sig på det sätt att vissa andra landområden
och menigheter hade blifvit dels lydstater under förbundet
eller under vissa bland de tretton förbundstaterna, dels
bundsförvandter, som voro med förbundet förenade utan att dock
vara dess egentliga medlemmar. På detta sätt delade sig
de schweiziska länderna i tre klasser 1. die Eidgenossen. —
2. Unterthanen, Landvogteien, Gemeine Vogteien och 3.
Zuge-wandte örte.
b) Die XJntertlianen voro nitton landområden eller
Vogteien och tre städer samt två s. k. freie Stände under vissa
kantoners beskydd. Hela antalet var:
1. Die Landvogtei Thurgau.
2. » » Rheinthal.
3. » » Sargans.
4. » » Gäster.
5. » » Utsnach.
6. » » Gams.
7. Die Stadt Rapperschwyl.
8. Die Grafschaft und Landvogtei Baden.
9. Vissa s. k. freie Äemler.
10. Die Stadt Bremgarten.
11. Die Stadt Mellingen.
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
