Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311
kan blifva ovägerligen stadgadt. Detta bevisade sig i
Grekland så mycket mera som folkbildningen var svag.
Greklands ställning är för öfrigt betänklig äfven derföre att
staten är nästan för liten att vara fullt sjelfständig. Men vid
denna tidpunkt (1848) gick allt i Grekland sin gång på
samma sätt som eljest.
14. Turkiet och Donaufurstendömena. Det samma
kan icke sägas lika oinskränkt om de turkiska länderna i
fall man derunder inbegriper de s. k. Donaufurstendömena.
Dessa länders ställning var sådan att de styrdes af
lydfurstar under turkisk öfverhöghet, men tillika under ryskt
beskydd, ty Ryssland egde en genom formligt statsfördrag
erkänd rättighet att bevaka deras interessen hos Turkiet.
Dessa länder kunde således sägas lyda under två herrar
medan de likväl egde att i sina inre angelägenheter styra
sig sjelfve. Ett sådant haltfritt land måste vara mycket
öppet för inblandning från suveränens sida och från
skydds-magtens. Detta visade sig i händelsernas gång inom
Wal-lachiet. Der blef ett revolutionärt utbrott, men som
kufva-des genom Rysslands och Turkiets gemensama mellankomst.
Händelsernas gång var den vanliga att en folkrörelse
frambringar en hastig förändring i statsförfattningen. Den
regerande fursten trugas att antaga en honom förelagd ny
grundlag i konstitutionell, demokratisk anda (jun. 1848).
Förändringen i författningen åtföljdes af en personalförändring,
ty fursten lemnade landet och en revolutionär regering
tillsattes. Men denna hade ej länge regerat förr än både ryska
och turkiska trupper inryckte i landet och hufvudstaden
Bucharest intogs. Följande året bestämdes furstendömets
ställning genom det s. k. fördraget i Balta Liman mellan
Ryssland och Turkiet, hvilka magter således förfogade öfver
Wallachiet såsom ett dem underlydande land. Åtskilliga
förändringar infördes i furstendömets författning, men den
half-suveräna ställningen fortfor*). — I furstendömet Moldau
hade liknande tilldragelser varit på väg att utbryta, men
1) Fördraget läses hos de Mårtens et de Cussy, Kecueil de
trai-tés T. VI, p. 291 samt hos Samwek, Recueil generale de traités T. I,
p. 378.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
