Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
land, Danskar ocli Tyskar i hertigdömena. De båda folken
fördrogo icke hvarandra och Tyskarne längtade till
skilsmässa från Danmark. Förhållandet var att Holstein ocli
Lauenburg voro rent tyska länder, Slesvig var danskt, men
befolkningen blandad med Tyskar. Det tyska partiet
påstod att Slesvig var genom gamla privilegier ouplösligen
förenadt med Holstein, men att intetdera hertigdömet vore
oskiljaktigt från Danmark. Arfspretendent till hertigdömena
var hertigen af Augustenburg, som tillhörde en sidogren
af den i Danmark regerande dynastien. Men kejsaren af
Ryssland, såsom hufvudman för en annan sidogren, den
liolstein-gottorpska, kunde äfven hafva anspråk. Meningen
var nu att af Slesvig och Holstein bilda en gemensam
stat. Denna stat skulle upkomma på grund deraf att den
gällande thronföljdsordningen påstods vara olika i
hertigdömena och i konungariket. Olikheten åter skulle bestå
deri att endast manlig arfsrätt vore gällande i
hertigdömena, men både manlig och qvinlig arfsrätt gälde i
konungariket. Blef denna åsigt gällande måste länderna åtskiljas
så snart den regerande grenen af konungahuset på
mansidan utslocknade, hvilket var att motse vid den nyss på
thronen upstigne konungens Fredrik VII:s framtida
bortgång ur lifvet. — Men riktigheten af alla dessa påståenden
bestriddes från danska sidan.
b) Krig mecl Tyslrfand (april 1848) i följd deraf att
Tyskland understödde uproret, hvilket Tyskland gjorde under
åberopande af Tyska Förbundets rätt och pligt att
tillvarataga Holsteins rättigheter emedan Holstein var medlem af
Tyska Förbundet. Detta krig utfördes af Preussen för Tyska
Förbundets räkning, men var egentligen ett krig af den
tyska revolutionen och liade sin grund i den tyska
folkfanatismen.
c) Stilleståndet i Malmö under svensk bemedling (aug.
1848) betecknade slutet af första årets fälttåg. — Det andra
årets krig slutades med fredsprelvminärema i Berlin (jul.
1849). — På tredje året följde freden i Berlin (jul. 1850).
Genom detta fredslut blef likväl intet vidare afgjordt än att
sjelfva kriget mellan Danmark och Tyskland upliörde ocli
Tyskland samtyckte att uproret undertrycktes, men sjelfva
rättsfrågan lemnades öppen och thronföljden oafgjord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
