Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
375
närerna, uprepad i fredsfördraget1), är den, som nu i första
rummet sysselsätter vår betraktelse.
Afträdelsen var således gjord till bägge de krigförande
magterna gemensamt utan all vidare bestämmelse huru med
länderna skulle förfaras. Detta berodde på de båda
magterna, Preussen och Österrike, att sinsemellan öfverenskomma,
men öfverenskommelse!! var mycket svår att bringa till
stånd, ty interessena voro motsatta och saken rörde äfven
tredje och fjerde mans påstådda rätt, förutom att Tyska
Förbundet kunde bestrida Preussens och Österrikes rätt att
öfver dessa länder förfoga, aldenstund det ena af dem,
Holstein med Lauenburg, utgjorde en af staterna i förbundet.
Motsatserna förhöllo sig på följande sätt. Österrike
kunde icke gerna tänka för egen räkning behålla dessa
besittningar, deras geografiska läge var icke sådant ocli ur
samma skäl kunde någon delning mellan Preussen och
Österrike icke komma i fråga. All Österrikes nitälskan måste
blott syfta dertill, att länderna icke skulle blifva en
förstärkning åt Preussens magt, hvilken redan torde varit i
Österrikes ögon allt för stor. Men detta var just Preussens
mening, att taga hertigdömena sjelf. Svårigheten var blott att
Preussens rättighet att så göra var temligen svag då
nämligen icke Preussen ensamt, men Preussen och Österrike
gemensamt hade gjort eröfringen ocli fått sig besittningsrätten
af förre innehafvaren tillerkänd genom fredsfördraget.
Och nu funnos äfven andre, som tyckte sig hafva bättre
rätt än både Preussen och Österrike. Hertigen af
Augustenburg ansåg sig arfsberättigad till Schleswig-Holstein sedan
med kon. Fredrik VII:s i Danmark död (1863) den i
hertigdömena regerande grenen af oldenburgska huset var på
mansidan utslocknad och nu framträdde äfven storhertigen
af Oldenburg med samma anspråk. Var det nu så att någon
af desse furstar måste anses såsom rätt arftagare efter kon.
Fredrik VII, måste rättsfrågans ställning blifvit följande.
Kon. Christian IX i Danmark, som hade efterträdt kon.
Fredrik VII, var den, som hade afträdt hertigdömena till
Preussen och Österrike, men om nu så förhöll sig att icke
1) Bägge dessa urkunder läsas i Das Stacitsarchiv, T. VII, n:o 1682,1728.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
