Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•436
öfvergång ur franske kejsarens hand till konungen af
Italien blef antydd såsom en sak, hvarom desse båda furstar
mycket lätt kunde komma öfverens. Och med detta anbud
följde Frankrikes uppfordran till Italien att ingå på
stillestånd och fredsunderhandling1).
Fredsfördraget mellan Italien ocli Österrike dröjde dock
temligen länge. Afträdelsen af Venetien till Fransmännens
kejsare var afgjord redan i början af juli månad2), men
stilleståndet afslutades först d. 12 aug. och Italiens
fredsfördrag med Österrike, — freden i Wien — var icke
färdigt förr än d. 3 okt. 1866. Långt förut hade på den tyska
sidan medhunnits både preliminärerna i Nikolsburg (d. 26
jul.) och freden i Prag (d. 23 aug.).
Dröjsmålet synes hafva berott på vissa svårigheter, som
voro af italienskt ursprung. Den italienska regeringen var
alls icke skyndsam att inlåta sig i stillestånd och
fredsunderhandling oaktadt utsigten till Venetien. Förbundet med
Preussen var till en början ett hinder. Den
österrikiskpreussiska stridsfrågan var ännu oupgjord när franske
kejsarens telegram anlände till italienska hofvet. En hastig
uppgörelse med Österrike skulle varit ett föga värdigt
handlingsätt af Italien mot dess bundsförvandt Preussen så
mycket mera som följden kunde blifvit att Österrike fått sin i
Italien befintliga krigsmagt ledig att brukas i Tyskland.
Preussen försummade icke att härom erinra och italienska
regeringen var också mycket angelägen att oryggligt
fasthålla det preussiska förbundet3). Då likväl Preussen och
Österrike snart nog öfverenskommo om sina fredsvilkor och
Venetien för Italiens räkning dervid blef ihågkommet måste
den nyss nämnda svårigheten blifvit undanröjd. Men
Italien hade dess utom sina egna betänkligheter. Der fans en
fruktan att den venetianska frågan skulle komma att
sammanbindas med underhandlingar om Italiens allmänna
förhållanden, konungarikets ännu alltid oupgjorda ställning till
1) Das Staatsarchiv, T. XII, n:o 2498.
2) Telegrammet från kejsar Napoleon till konungen af Italien är
dateradt d. 4 eller 5 jul.
3) Jfr. italienska ministerskrifvelser i Dos Staatsarchiv, T. XII,
n:o 2499 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
