- Project Runeberg -  Inledning till Europas och Amerikas Statskunskap / Förra delen /
505

(1876) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•505

ett fördrag mellan Preussen och Österrike, men Danmark
hade deruti ingen del. Den, som har fått löftet, är
kejsaren af Österrike, han eger att fordra det Preussen skall
up-fylla sin förbindelse, denna förbindelse var ett vilkor då
kejsaren af Österrike afträdde till Preussen sin rätt öfver
hertigdömena, den besittning han medgaf åt Preussen var
behäftad med denna inskränkning. Så länge frågan om
norra Schleswig är oafgjord, fri omröstning icke hållen, är
Preussens besittningsrätt till hertigdömena ofullständig och
öppen för anspråk nämligen från Österrike. Och saken
angår äfven Frankrike, som var medlare vid fredslutet. Hela
den omtalade punkten i fördraget är af franskt uphof. Man
igenkänner genast kejsar Napoleons finger i de orden, som
talas om »fri omröstning», detta var hans vanliga method
när han skiftade länder. Knappt kunde Österrike hafva
något interesse att fordra detta medgifvande af Preussen,
men kejsar Napoleon kunde nog hafva sina goda skäl
dertill.

Huru vida åter Danmark har något att fordra på grund
af denna artikel- i Pragerfreden beror på huru man fattar
rättsförhållandet. Här blef ett fördrag afslutadt mellan två
parter (Preussen ocli Österrike), hvilket fördrag innehöll en
viss förmån for en tredje part (Danmark), som likväl icke
hade någon del i fördraget. Frågan lyder så: om ett
fördrag mellan två personer innehåller en åt en tredje person
tillerkänd förmån, kan då denna tredje kräfva samma
förmån såsom sin rättighet?

Ar det så att man icke tilltror sig kunna besvara denna
fråga jakande, då måste rättsförhållandet blifva sådant
att kejsaren af Österrike eger att fordra det omröstning
an-ställes och, sedan detta skett, landet afträdes till Danmark
i fall omröstningen utföll till förmån för Danmark. Men så
länge kejsaren af Österrike icke har gjort detta, d. v. s.
icke har gjort sin rätt gällande, har Danmark intet att
fordra.

Antager man åter att tredje personen eger att kräfva
den förmån, som två andra personer hafva sins emellan utan
hans deltagande öfverenskommit att åt honom bevilja
blifver frågan om norra Slesvig visserligen en fråga mellan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:15:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/euramstat/1/0519.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free