Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•515
beskydda en annan magt att beskyddaren blifver herre. I
sådan ställning befunno sig Donaufurstendömena när det
s. k. krimkriget utbröt.
Detta krig fick en annan gång och ett annat slut än
de föregående. Ryssarne inföllo i furstendömena, men
återvände för den hållning Österrike intog *) och österrikiska
trupper bevakade dessa länder mot förnyadt anfall. Freden
i Paris blef af annat innehåll än de föregående
rysk-turkiska fredsfördragen hade plägat vara.
Fredsfördraget i Paris innehåller att Wallacliiet och
Moldau skulle besitta sina fri- och rättigheter under de i
fördraget deltagande magternas garanti, men »ingen bland
dessa magter egde att utöfva någon särskildt
beskyddare-magt» eller att mellankomma i dessa länders inre
angelägenheter. Det ryska protektoratet uphäfdes och i dess ställe
trädde samtliga stormagtemas garanti. För öfrigt bestämdes
åtskilligt om form och sätt för att åstadkomma en
reformerande lagstiftning rörande furstendömenas författning under
medverkan af de garanterande magterna samt Turkiet2).
Den, som förlorade på denna nya ordning, var
Ryssland, som nu mera ej fick ensam sköta furstendömena, ej
ensam på sidan om de öfriga inblanda sig i dessa länders
förhållanden till Turkiet. Men icke fick Turkiet större
herravälde än det hade haft och furstendömena ej större frihet,
de blott fingo samtliga stormagterna till förmyndare i stället
att de förut hade haft Ryssland allena.
3. Moldaus och Wallachiets förening. — Furstendömet
Eumenien. Det, som nu förestod, var att organisera
furstendömenas författning. Ett sådant arbete var ingen
nödvändig följd af protektoratets öfverflyttning från Ryssland till
samtliga magterna, men dessa magter hade funnit för godt
att ett sådant arbete skulle företagas. Pariserfreden
innehöll att sultanen skulle i hvardera landet sammankalla en
1) Militärfördraget (Convention militaire) mellan Österrike och
Turkiet i Boyadjie-Keuy (1854) hos Samwer, T. II, p. 594 och Ghillany,
T. II, p. 349. Österrikes alliansfördrag med England och Frankrike
(1854) hos Ghillany, T. II, p. 359 och Samwer, T. II, p. 600.
2) Pariserfreden hos Samwer, T. II, p. 778, art. 22—27, de
Mårtens et de Cussy, T. VII, p. 503. Ghillany, T. III, p. 40.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
