Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•521
Här var nu ganska mycken olydnad. Furst Couza hade
uphört att regera, de båda fürstendömena skulle då
åtskiljas, så var sagdt i protokollet 1859 och i firmanen 1861,
det skedde ej, ny gemensam furste valdes och på helt annat
sätt än föreskrifvet var och han, som valdes, var icke
valbar enligt 1858 års författning, som fordrade att fursten
skulle vara infödd. Och dessutom kunde väl fråga vara om
skyddsmagtèrna ocli Turkiet skulle erkänna en sådan
handling som att fursten afsattes.
Författningen var således öfverträdd och
skyddsmagtèrna med Turkiet egde att ingripa. Men blott efter
gemensamt samråd, hvarföre också dessa magter sammanträdde
till konferens, denna gång i Paris. Konferensens
öfverläggningar och händelserna i Rumenien, folkomröstningen samt
furstens af Hohenzollern tillträde till regeringen fortgingo
samtidigt, Rumenien väntade icke på konferensens utslag.
Men tidpunkten var gynnande för Rumenien, Europa befann
sig i spänd väntan på större händelser än Rumeniens.
Striden i Tyskland stod för dörren ocli utbröt. Det visar sig
att konferensen i början af maj månad gaf en ogillande
förklaring, men strax efter slaget vid Sadowa förändrar sig
tonen och fram på hösten är saken afgjord efter Rumeniens
önskanDen af Rumenien valde fursten infinner sig i
Constantinopel och sultanen utfärdar en »firman»,
hvarigenom updrages åt furst Carl af Hohenzollern att vara
ärftlig furste af de förenade fürstendömena Moldau och
Wallachiet (d. 23 okt. 1866) 2).
Det slut, hvartill Moldau och Wallachiet hafva kommit,
är således att båda fürstendömena utgöra en enda
gemensam stat med ärftlig, konstitutionel, monarkisk statsform
under en gren af huset Hohenzollern, samma dynasti, som
1) Rörande den rumeniska frågans behandling kunna läsas en mängd
konferensprotokoll oeh ministerskrifveiser hos Samwer, T. V, p. 166 o. f
samt i Das Staatsarcliiv, T. XII. Förklaringen af konferensen d. 2 maj
synes låta furstendömenas fortfarande förening bero på lagstiftande
församlingens beslut, men fordrar nytt val af furste och att blott infödd
man finge väljas (Das Staatsarcliiv n:o 2622).
2) Denna urkund läses i Das Staatsarcliiv, T. XII, n:o 2637 och
hos Samwer, T. V, p. 221. Jfr. Schulthess 1. c. årg. 1866, p. 415.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
