Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•533
Frankrike företog sig att uprätthålla Mehemed Ali med
större anspråk än fördraget medgaf.
Frankrike vedervågade icke detta, Mehemed Ali blef
lemnad ensam och mot det kraftiga bistånd Turkiet nu
erhöll var ban för svag. Men ett fälttåg i Syrien fordrades
dock, hvilket utfördes af engelsk-österrikisk och Turkisk
krigsmagt. Under dessa förhållanden fann sig Mehemed
Ali nödsakad emottaga de vilkor, som bjödos.
Dessa behöfde icke vara aldeles de samma nu som de
voro efter fördraget d. 15 jul. Mehemed Ali hade icke
antagit dessa vilkor inom den föreskrifna tiden, tjugu dagar.
En förändring blef också gjord, lifstidsbesittningen af en
del utaf Syrien omtalades icke nu, men ärftlig besittning af
Egypten blef honom beviljad under vilkor af
skattskyldighet *).
Och i sammanhang härmed blef nytt fördrag ingånget i
London (d. 13 jul. 1841) mellan stormagterna —■ äfven
Frankrike — och Turkiet att Bosporus och Dardanellerna
skola stängas f ör alla främmande magters Jcrigskepp så länge
Turkiet befinner sig i fred 2).
Från och med denna tid (1841) är således Egypten
erkändt såsom en ärftlig, halfsuverän monarki under Turkiets
öfverhöghet. Knappt hade förhållandet varit mycket
annorlunda förut under Mehemed Alis regering, men det faktiska
förhållandet blef nu folkrättsligt erkändt och med tillägg af
ärftligheten. Deruti låg Mehemed Alis vinst, men magtens
utsträckning öfver Turkiets öfriga länder misslyckades. Det
som hindrade var att de europeiska magterna hjelpte
Turkiet. Något skyddsherravälde hafva dessa magter icke
förbehållit sig, Egypten nämndes icke i Pariserfreden 1856,
men väl blef der en slags garanti gifven för Turkiska riket
i allmänhet, hvadan kunde följa att Egyptens egenskap att
utgöra en del af detta rike, således blott en halfsuverän stat,
vore garanterad, men så förhåller sig knappt. Ty någon
rätt fullständig garanti för turkiska riket tinnes verkligen
icke i detta fördrag. Der står blott att de i fördraget del-
1) Sultanens firman 1841 i Samwers samling, T. II, p. 490.
2) de Mårtens et de Cussy, T. V, p. 123.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
