Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Agar, Florence Léonide Charvin - Agardh, Hjalmar - Ahlborn, Lea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Phèdre vann storartadt bifall; uppträdde
sedan på Porte-Saint-Martin-teatern i
nyare stycken; återvände till Odéon, der
hon 1866—69 återgaf lif åt sorgespelet,
och vann, 1870, anställning vid
Théâtre-Français samt sjöng, vid början af
tysk-franska kriget, marseljäsen från scenen.
Under kommunen biträdde hon, i maj
1871, vid en musikalisk-dramatisk
föreställning i Tuilerierna till förmån för de
sårade af kommunardernes nationalgarde,
hvarför hon bittert klandrades och
nödgades, året derpå, taga afsked från
Théâtre-Français. Hon uppträdde sedan här
och der under ständigt bifall i landsorten,
men återvände efter några år till nyss
nämda teater, der hon, 1878, skördade
mycket bifall för sin madame Bernard
i Emile Augiers "Les Fourchambault".
Mademoiselle Agar är en skådespelerska
med djupt konstnärsallvar.
Agardh, Hjalmar, skådespelare, född
i Jönköping den 22 februari 1832, son
af hofrättskommissarien Eeinhard Agardh
och hans maka Johanna Margaretha
Pohl. Efter åtnjuten undervisning vid
Linköpings elementarläroverk ingick han
som volontär vid l:sta
Lifgrenadierregementet i början af år 1848,
befordrades efter tagen underofficersexamen till
underofficer 1850, tog afsked från
regementet våren 1852 och tog då genast
anställning vid L. E. ElfForss’
teatersällskap ; efter att omvexlande hafva
uppträdt vid såväl olika landsortssällskap,
som ock vid Södra och d. v. Mindre
teatern i Stockholm, bildade han på hösten
1864 ett eget sällskap och fortfor att vara
teater föreståndare till våren 1866,
hvarefter han anstäldes vid Svenska teatern i
Helsingfors, som han fortfarande tillhör
oqh bland hvars förnämste stödjepelare
han torde få räknas. Hans egentliga fack
är karaktersroller inom skådespelet, och
bland hans mera framstående skapelser må
nämnas Shylock i "Köpmannen i
Venedig", Örnulf i "Kämparne på Helgeland",
Birger Jarl i "Bröllopet på Ulfåsa", von
Dann i "Kan ej", Carl Moor i
"Röfvarbandet", Eubolos i "Kungarne på
Salamis", Hieronymus i "Regina voit
Emmeritz", Biskop Brask i "Dagen gryr" m. fl.
Ahlborn, Lea, född Lundgren 1826 i
Stockholm, der fadern Ludvig Persson
L. var gravör vid kungl. myntet; modern
hette Kristina Salmson och tillhörde en
känd gravörslägt. Lea A. fick, på grund
af lofvande anlag, genom prof. Qvarnström
tillstånd att deltaga i undervisningen vid
akademien för de fria konsterna. I
sällskap med sin broder, gravören Per
Henrik L., reste hon 1851 till Paris, der hon,
äfven genom Qvarnströms bemedling, fick
fritt tillträde till statybildhuggaren
Toussaints atelier och öfvade sig i
modellering, under det hon samtidigt
fullkomnade sig i graveringskonsten under
vapengravören Barre samt sin morbror
gravören Salmson. Hennes broders
sjuklighet nödgade henne att hösten 1853
återvända till Sverige. Vid hemkomsten dog
fadern i kolera, hvarefter hon
förordnades att förestå myntgravörstjensten; men
då äfven brodern aflidit 1853, blef hon för
den skicklighet hon ådagalagt under hans
sjukdom antagen till ordinarie
myntgravör. Hon kallades 1878 till medlem af
konstakademien i S:t Petersburg, vann
s. å. pris vid verldsutställningen i Paris
och blef 1881 ledamot af k. akademien
för de fria konsterna i Stockholm.
Fru A:s medaljer och mynt äro
arbetade med mycken omsorg och smak, och
kan hon sägas vara den, som i Sverige
upplifvat konsten att gravera medaljer.
Bland hennes många arbeten, af hvilka
i synnerhet de senare utmärka sig genom
förträffligt arbete, må nämnas:
stämplarne till Sveriges nya öremynt (från
konung Oskar I) och de nya norska
guldmynten, den nya uppsättningen af finska
penni och marka, nästan alla medaljer,
som Svenska akademien och
Vetenskapsakademien sedan 1853 låtit prägla öfver
utmärkta personer; alla
belöningsmedaljer och minnespenningar, som
föranstaltats af Patriotiska sällskapet, sällskapet
Pro Patria, de flesta Sveriges
hushållnings-, militär- och jagtsällskap,
handtverksföreningar m. m. Bland hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
