Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergh, Johan Edvard - Berggren, Anders Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såsom i Stockholm, Paris, Haag, Wien
och Filadelfia (1866-76), och han
innehade obestridt främsta rummet bland
samtida svenska landskapsmålare, då en
plötslig sjuklighet bröt hans krafter och
långsamt, men säkert, ledde till hans för
tidiga död i Stockholm 1880. — Genom
så väl anlag som utbildning kom B. att
intaga en sjelfständigt förmedlande
ställning mellan å ena sidan den
konventionella, om än snillrika poesimålning, som
i Fahlcrantz egde sin förnämste svenske
representant, och å den andra den råa
naturalism, som i landskapet ej ser
annat än en sammangyttring af olika
föremål. Hans naturuppfattning grundade
sig på studier, men sofrades af en fin
smak, en känsla för det ideelt sköna,
som lika mycket uppenbarar sig i en
behaglig linieföring, en effektfull och sann
gruppering, en kraftig, men harmonisk
färg och en mild, jemn belysning.
Ypperst är B. i sina rent nordiska stycken;
och i synnerhet hans
björkskogsinteriörer, hans Mälarstrandpartier andas en
friskhet och poesi, som hittills ej
öfverträffats inom vår konst.
B. var särdeles alsterrik, och många
af hans målningar hafva derför gått till
utlandet, der hans konst är mycket
uppburen. Bland hans förnämsta arbeten
kunna nämnas: "Utsigt i kanton Uri"
(1858), "Småländskt landskap" (1862), "I
skogen" (1868), alla i Nationalmuseum,
"Under björkarna" (1870), den första
svenska målning, som inköpts för
målningssamlingen å Kristiansborg, "Vattenfall
i Småland" (1866), "Aftonstämning i
Dalarne" (1867), "Skärgårdslandskap" (1871),
"Björkskog" (1876), i Kristianias
nationalgalleri, och många flere. En betydlig
samling af konstnärens studier och
handteckningar såldes å auktion efter honom
våren 1881. S. å. var i konstföreningen
en utställning anordnad af en del bland
hans arbeten.
Berggren, Anders Peter, svensk
skådespelare, född den 15 februari 1792 i
Stockholm, der fadern var vaktmästare;
elev vid kungl. teatern 1801; vann, ett par
år derefter, anställning vid en då för tiden
ganska ansedd landsortstrupp, som
förestods af P. Lewenhagen, och utbildade
sig der i konsten, ehuru han ännu icke var
annat än barn. Vid tjugu års ålder
antogs han till figurant vid kungl. teatern
och tjenstgjorde som sådan ett par år,
hvarefter han ingick vid Djurgårdsteatern,
hvars styresman då var O. M. de Broen,
och stannade hos denne samt hos
efterträdaren Wildner till 1816, då B. antogs
som skådespelare vid kungl. teatern. Hans
hela verksamhet vid denna scen räckte
dock icke längre än två år, ty 1818 tog
han anställning i Finland hos C. G.
Bonnevier, som förestod teatern i Åbo 1813—27,
men 1820 utarrenderade den åt Berggren.
Under de år B. vistades hufvudsakligen i
Finland, tyckes han dock hafva gifvit
gästroller äfven i Sverige och uppträdde
åtminstone på Djurgårdsteatern 1819 och
1820. År 1823 utnämdes han till
danslärare vid universitetet i Åbo, men
lemnade befattningen snart nog utan att
begära afsked och reste i hemlighet tillbaka
till Sverige, der han bildade ett eget
teatersällskap, som under många år gaf
föreställningar i de flesta landsortsstäder
och räknades bland de förnämsta enskilda
svenska teatertrupper samt bland sina
"sujetter" ett par år egde Emilie Högqvist.
B. beskrifves som en man med vackert,
uttrycksfullt ansigte och ädel hållning
samt skall hafva varit en rätt god
skådespelare och en ännu bättre teaterdirektör.
Äfven som öfversättare verkade han med
framgång. Bland af honom öfversatta
dramatiska arbeten äro tre uppförda på
Djurgårdsteatern, nämligen "Kapellmästaren
från Venedig", "Rochus Pumpernickel"
och "Röfvarebandet på berget Maria Culm
eller Trons kraft". De bägge första
uppfördes ett stort antal gånger. Han var
dock icke nöjd med det anseende han
åtnjöt som konstnär, teaterledare och
öfversättare, utan skaffade sig titel af
hofsekreterare, hvilken tilldelades honom på
grund af hans "förtjenster om
landtbruket", men lär hafva kostat honom 300 rdr
banko. En landtgård egde han dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
