Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Croizette, Sophie Alexandrine - Cronstedt, Johan Adam - Crowe, Eyre - Cruvelli, Marie och Sophie - Cugnot, Louis Léon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
der hon på ett synnerligen realistiskt
sätt, oskönt, om man vill, men vitnande
om det noggrannaste naturstudium och
med utomordentlig konstsäkerhet
återgifvit grefvinnan de Chelles’ dödskamp.
Hon har också med stor framgång
spelat baronessan d’Ange i "Le Demi-Monde"
och hertiginnan de Septmonts i
"L’Etrangère", de två skådespelen af Alexandre
Dumas d. y. Croizette är en högt
begåfvad skådespelerska med en mycket
originel talang och af en icke
regelbunden, men dock mycket tilldragande
skönhet, och hon eger ett förvånande rörligt
uttryck i blicken, som kan vara på en
gång af en oskuldsfull mildhet och en
bitande ironi. Hennes röst är än
smekande, än högdragen i sitt uttryck.
Sedan hon i.tio år tillhört "les sociétaires"
vid Théàtre-Français, har hon på den
senare tiden dragit sig tillbaka från
skådebanan.
Cronstedt, Johan Adam, tecknare,
föddes 1811, genomgick Karlbergs
krigsakademi och blef 1831 fänrik
(underlöjtnant) vid k. Svea lifgarde samt utnämdes
1837 till ordonnansofficer hos. kon. Karl
XIV Johan. Redan Boye (1833) nämner
honom som begåfvad konstälskare, och
denna sin egenskap hade han tillfälle att
lägga i dagen, då han 1840—41 jemte Fr.
Dardel utgaf två häften sedebilder:
"Minnen från Stockholm". Kort derpå afbröts
emellertid hans bana, då han 1841
nödgades taga afsked, och sedan dess
försvinner han i obekanta öden, om hvilka
blott inhemtats, att han länge uppehöll
sig i Eyssland. Han afled emellertid i
Nyköping, efter flerårigt lidande, 1863.
Crowe, Eyre, engelsk historie- och
genremålare, född 1824, äldre bror till
den kände konsthistorikern Joseph
Archer C. År 1844, efter sin återkomst
från Rom, blef han lärjunge vid
Londons akademi och debuterade 1846 med
taflan: mr Prynne undersöker i Towern
erkebiskop Lauds fickor, hvarpå sedan
följde år 1848: den romerska karnevalen
och 1849: Holbein målar konung Edward
VI. Från 1852—57 uppehöll han sig i
Amerika, återvände sedan till London
och skapade många taflor af stort djup
i känslan, förträfflig karakteristik och
stor omsorg i detaljerna, men en något
hård, torr färg. Dit höra: Milton
besöker Galilei i fängelset (1859), Swift läser
ett bref från sin älskarinna Stella,
slafmarknad i Virginia, Goldsmiths
likbegängelse (1863), Luther slår upp teserna
(1864), och de ännu 1878 i Paris
exponerade franske lärde under Napoleon i
Egypten.
Cuvelli, Marie och Sophie, två
såsom sångerskor berömda systrar. Deras
namn är egentligen Krüwel. De
härstamma från Biefeld, der deras fader
var fabriksidkare. Marie, den äldre,
föddes 1824 och var under en följd af år
anstäld vid italienska operan i Paris och
London, der hon väckte beundran med
sin praktfulla altstämma. 1860 drog hon
sig tillbaka från scenen och flyttade till
sin hemort. Hon dog 1868. — Ännu
större uppseende framkallade hennes två
år yngre syster Sophie.. Hon begynte
sin konstnärsbana i Venedig 1847. Året
derpå sjöng hon i London, men då hon
icke gjorde så stor lycka der, vände hon
åter till Italien, der hennes framgång
var gifven. 1851 medlem af italienska
operan i Paris kom hon med denna åter
till Paris, men blef denna gång föremål
för mycken hyllning. 1854—56 hade hon
anställning vid Stora operan i Paris,
gifte sig sist nämda år med baron
Vigier och lemnade i följd deraf scenen.
Sedermera uppehöll hon sig omvexlande
i Paris och Italien och lät ännu ofta
höra sig, när den förnäma verlden
anordnade soaréer för välgörande ändamål.
Cugnot, Louis Léon, fransk
bildhuggare, född 1835, utbildade sig i sin konst
Iunder Duret (död 1865) och Diebolt (död
1861), erhöll 1859 Prix de Rome och har
hittills skapat arbeten af vexlande
innehåll med en ädel uppfattning, skicklig
modellering och fint behag, bland hvilka
må först och främst nämnas: en
marmorgrupp : Ceres och Triptolemus,
bronsstatyn af en spinnerska från Procida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
