Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holmberg, Gustaf Werner - Holmbergsson, Johan - Holmgren, Herman Theodor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilka ett större skogslandskap med dimma, 1859) i kejsaren-storfurstens palats i Helsingfors. Hans minne firades 1861 i Helsingfors med en fest, hvarvid funnos utstälda 31 af hans målningar. Z.
Topelius höll minnestalet.
H. förenade med ovanlig begåfning och genom sorgfälliga studier vunnen teknisk duglighet en sund och kraftig naturkänsla, väl egnad för det poetiska uppfattningssätt, som utmärker den äldre düsseldorferskolans landskapsmålning. Hans motiv äro mycket vexlande, dels finska, dels tyska. Främst synes han älskat träden, och han stälde gerna i förgrunden af sina taflor något gammalt praktexemplar af tall, gran, björk eller ek. I flere af hans bilder (t. ex. i den nämda, universitet tillhöriga) märkes blott en sträfvan att kraftigt tolka landskapets karakter, i andra är deremot idealiseringen i skolans smak uppenbar, så i anordning och belysning som i vegetationens yppighet. H:s sätt att måla är bredt och käckt; hans till en början varma kolorit blef senare grå, någon gång nästan till färglöshet. H. efterlemnade en dotter, fröken Betzy Holmberg, född 1860, uppfostrad i Norge, hvilken efter
musikstudier i Köpenhamn och Leipzig gjort sig känd som framstående kompositris. Bland hennes kompositioner nämnas: "Andante mit "Variationen" och"Scherzo aus einem Streichquartett" (1881), "Clavier Suite, Präludium und Fuge" (1882) för hvilket hon erhöll Mozartstipendium, »Variationen fur Piano und Cello" (1883), "Drei Sätze aus eine Suite fur Orchester" en sonat, Violin-Suite med piano.
Vintern 1883—84 komponerade hon en "Symfoni".
Holmbergsson, Johan, tecknare, föddes
i Upsåla d. 14 juli 1804, son af den
berömde juristen med samma namn, och
kom] 1823 som elev till konstakademien,
der hans rika begåfning och tidigt
utbildade originalitet väckte hans lärares
intresse. Hans första försök voro några
teckningar för Boye’s "Magazin", till
Tegnérs "Axel" och till GustafVasas historia.
H. blef sedan lärjunge af Forssell, som
lärde honom korrektare teckning, och
äfven öfvade honom i etsning. Nu
komponerade han en följd af "72 scener ur
svenska historien", hvilka han äfven sjelf
började etsa i koppar; arbetet härmed
fortsattes af Forssell, men afslöts aldrig.
Originalen tillhöra nu nationalmuseum.
Äfven till "Frithiofs saga" m. fl. utförde
han illustrationer i litografi, der han dock
ej lyckades beherska tekniken. Han
afled i Lund d. 16 jan. 1835. Såsom
tecknare utvecklade H. mycken
alsterrikedom. Hans större kompositioner äro
lifligt ordnade och röja i främsta rummet
mycken ifver att återgifva den historiska
kostymen, men ega, på grund af hans
samtids mycket bristfälliga kunskaper i
denna riktnings numera föga värde just
ur den synpunkten. Och för’ den finare
karakteristiken hann H. ej utveckla sig,
om ens öfverhufvud hans anlag lågo åt
detta .håll. Deremot äro linieföringens
renhet och figurernas rörelser lyckligt
funna. Genom bristen på all
modellering, allt perspektiv äro för öfrigt dessa
hans arbeten torra och stränga, utan att
likväl sakna vissa pittoreska
förutsättningar. Såsom målare försökte sig H.
visserligen, men utan framgång, ty han
saknade färgsinne. I sitt yttre skildras
han som särdeles egendomlig, gick i rock
och hatt af karolinskt snitt, med en stor
staf i handen; och han skref och talade
likaledes efter gammaldags mönster, en
följd, säges det, af hans läsning och den
uppfostran han i barndomen erhöll.
Holmgren, Herman Theodor,
arkitekt, född 1842, har såsom elev
genomgått konstakademiens bygnadsskolor,
erhöll slutligen k. medaljen och blef
akademiens resepensionär 1871—74, under
hvilka år han studerade i Tyskland,
Frankrike och Italien. Efter
hemkomsten anstäld som e. o. arkitekt i
öfverintendentsembetet, kallades han 1877 till
agréé af akademien och lemnade 1878
ritningarne till nya universitetshuset i
Upsala, ämnadt att invigas 1885. Utom detta
sitt hufvudverk, utmärkt af ren stil och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
