Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Munsterhjelm, Magnus Hjalmar - Mühlmann, Joseph - Müller, Morten - Müller, Johannes Eduard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bergstrakter, och Finland, i all synnerhet
Tavastland, der han eger en villa.
M. är Finlands mest populäre och mest
produktive målare. Han disponerar öfver
ett förvånande minne, en rik
inbillnings-kraft och en beundransvärd teknik. Hans
motiv äro nästan alltid anslående, hans
behandlingssätt ovanligt säkert och
elegant. Såsom naturporträttör är han väl
sin nästan jemnårige landsman, B.
Lindholm, afgjordt underlägsen, men i stället
förmår han gifva sina bilder en leende
och högst tilltalande prägel. Hufvud
vigten lägger han nästan alltid på
landskapets poetiska stämning, och det är i
synnerhet det idylliska i den finska
insjönaturen han med förkärlek skildrar.
Bland hans arbeten må nämnas:
"Qvarn-dam", såld till Petersburg, "Betesmark
med kor", tillhörig konstföreningen i
Helsingfors, båda dessa belönade med
statspris, samt "Månsken11 och "Tidig morgon
med fiskare", båda tillhöriga furst
P.De-midoff i Petersburg.
Mühlmann, Joseph. En af detta
århundrades mera framstående
freskomålare. Född i Tyrolen 1815, kom han till
Munchen under den lysande Ludvigska
konstperioden och blef der lärjunge af
Cornelius. Hans flesta verk äro
tillfinnandes i kyrkor, kloster och kapell, inom
hans hemland. Yar äfven en framstående
målare i olja. Död 1865.
Müller, 1) Morten, norsk
landskapsmålare, född i Holmestrand den 29 februari
1828, kom 1847 till Dusseldorf (såsom W.
Schirmers och Gudes lärjunge). Han
återvände emellertid redan nästa år till Norge,
emedan krigs- och
revolutionsorolighe-terna drefvo de nordiska konstnärerna
hem. Sedan han vistats ett år i
Stockholm, återvände han till Dusseldorf, der
han sedermera uppehöll sig, tills han 1866
återvände till Kristiania och derstädes
efter Eckersbergs död tillsammans med
Knut Bergslien öfvertog den af
Eckersberg grundlagda målareskolan med
statsbidrag. 1873 flyttade han åter sina
bopålar till Dusseldorf, der han sedermera
vistats. Mullers begåfning ligger
närmare Gude än Eckersberg; han eger mera
af den förres poesifulla naturåskådning
än af den senares kärlek till det reala
atergifvandet af naturföremålet, och är
stundom något ojemn i sitt målningssätt.
Hans breda, säkra pensel, hans blick för
det stora och allvarliga i Norges natur
gör honom till en af Norges mest
framstående naturskildrare. Tillsammans med
Tidemand utförde han 1875—76 r Sinclairs
landstigning i Romsdalén" (tillhör n.
v. statsrådet Astrup). Norska
natio-tionalgalleriet eger af honom: "Landskap
i Kristianiafjordens omgifning" och
"Inlopp till Hardangerfjorden". Muller fick
redan på verldsexpositionen 1855 mention
honorable,* sedermera medaljer i
Stockholm 1866, i Wien 1873 och 1882.
2) Johannes Eduard, tysk
bildhuggare, född i Hildburgshausen den 9
aug. 1828, son till en senare vid slottet
Rosenau i Koburg anstäld
hofträdgårdsmästare, kom 1842 som kökspojke till det
hertigliga hofköket, begaf sig 184*6 som
kock till Munchen och Paris och bodde
några år i Antwerpen, der bildhuggaren
Gefs upptäckte hans plastiska talang och
förmådde honom att utbilda sina anlag
för konsten samt besöka dervarande
akademien. Under tiden förtjenade han sitt 4
uppehälle genom porträtt. 1852 drog han
till Bruxelles, der han 1854 utförde i
marmor en uppvaknande gosse och 1856
modellerade en Psyche. Dessa liksom hans
senare nästan alitid ideala plastiska
arbeten äro mästerliga kompositioner, fulla
af lifssanning och tekniskt fulländade, t.
ex. marmorgruppen nymfen kyssande
Amor (1862, i drottningens af England
ego), tro, hopp och kärlek, för ett
mausoleum i Hamburg (1869), satyr med den
tragiska masken (1870), bacchantinna,
hotande att klippa vingarne på Amor (1874),
kandelaberfiguren: "Ecco il moccolo"
(sista karnavalsaftonen i Rom), den i
utförandet utmärkta "Eva med sina barn" ’
(1877) och hans hittills största
mästerverk : den kolossala gruppen Prometeus
och Okeaniderna (nationalgalleriet i
Berlin), hvilken, huggen ur ett enda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
