Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Remmers ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
475
bosatt i Paris. Reraényi anses vara en af
samtidens egendomligaste violinmästare,
i besittning af på en gång sin tids mest
virtuosmessiga teknik och hela den eldiga,
obändiga och djupt gripande inre kraften
hos den ungerska folkmusiken. Han eger I
fingrar af stål, en ton af majestätisk styrka
och bredd, en stråke mäktig att tolka de
mest olikartade nyansskiftningar, från det
mjukt veka till det mäktigt storslagna,
och dertill ett lika originelt som fängslande
temperament i sitt föredrag. Ofta följer
h&n sin ingifvelses nycker och
improviserar inför publiken, fast med en så
glänsande färdighet, att auditoriet icke
märker, att det "är improvisation.
Remmers, Jonas Fredrik Henrik, |
tysk violinist, f. i Je ver (Oldenburg). R.
lär varit den förste som efter Paganini
spelade rCarneval de Venise", men under >
namn af "Schlummerlied". Ernst gafj
sedan stycket det förra namnet. R. dog
i Haag 1847.
Remuzat, Jean, fransk flöjtvirtuos, född
i Bordeaux (Gironde) 1815. Elev vid
pa-riskonservatoriet 1830 för Tulon.
Eröfrade första priset två år derefter. Han
lät nu med bifall höra sig å en mängd
konserter. Slog sig ned i London, der
han blef förste flöjtist vid theatre of the
Queen. När denna teater upphörde 1853»
återvände han till Paris och inträdde som
solotiöjtist vid Théátre lyrique.
Böhmflöj-ten begagnade han aldrig, utan vidhöll
det gamla flöjtsystemet. Flere af hans
flöjtkompositioner äro utgifna i Paris och
London.
Remy, Marié, tysk blomstermålarinna,
född i Berlin den 21 Nov. 1829, dotter till
historie- och porträttmålaren August R.
(d. 1872), af hvilken hon åtnjöt en
sorgfällig undervisning i teckning, och var
sedan elev af Hermine Stilke och af
blomster- och stillebensmålaren Th. Grönland.
Hon besökte England, Paris, Schweiz,
Tyrolen och flera gånger Italien och bidrogo
dessa resor väsentligt till hennes
utveckling som konstnärinna. Hon har vidare
varit verksam vid grundandet af berlinska
föreningen för konstnärinnor. Hennes ba-1
I sta produktioner äro: det italienska
albumet "Kennst du das Land?" albumet
"Blommor på vandringsstigen* och en mängd
oljetaflor kända blott under namnet
"blomsterstycke" eller "stilleben".
Nationalgalleriet i Berlin eger af henne 26 blad
(italienska blommor oeh frukter målade i
gouaehe). Sedan några år tillbaka gifver
hon på Victorialyoeum undervisning i bo
-I tanisk teckning.
Rendano, Alfonso, italiensk pianist
född i Carolei vid Cosenzra 1853.
Studerade vid konservatoriet i Neapel,
derefter för Thalberg, hvarpå han fullbordade
sina studier vid konservatoriet i Leipzig
Knapt hade han, endast aderton år
gammal, utträdt ur sistnämda konstanstalt,
förrän han med stor framgång lät höra
sig a en Gewandhauskonsert. Uppträdde
derpå i Paris samt London, bl. a. i New
Philharmonio SQciety. B,, skildras som
en särdeles begåfvad pianist, med stor
färdighet, fin och intagande touche, en
mångsidig repertoar samt frånvaro af
charlataneri. Under de senare åren har
han uppehållit sig i sitt hemland.
Skrifvit några salongssaker för piano.
I Ribbing, Sofia, genremålarinna, född
1835, har utbildat sig för konsten dels i
Stockholm, dels under en mångårig
utrikes vistelse, under hvilken hon ömsevis
I uppehållit sig i Dusseldorf, Paris, London
och Rom, der hon f. n. vistas. Hennes
genrer och porträtt hafva varit synliga
vid flere af våra utställningar och i
konstföreningarna. Bland dem må nämnas:
"Tiggarebarn från Neapel",
"Trädgårdsmästarens dotter", "Ritande gossar"(Göteborgs
museum) m. fl. De äro ofta hållna i en
något tung färg med mörka skuggor.
Ribot, Augustin Théodule, fransk
historiemålare, är en högeligen originel
företeelse inom den moderna konsten,
men en konstnär, som man lär att älska,
trots hans besynnerligheter, ju mera man
studerar sig in i hans åskådningssätt och
i hans teknik. Hans uppfattning är djerft
realistisk, ibland rent af grotesk, då det
är helgonhistorier, han mest väljer till
motiv för sina framställningar. Hans ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
