Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tammelin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
580
tiljan. Kraften och glansen i hans
stämma voro nu för längesedan försvunna och
T. fick dyrt erfara alltings förgänglighet,
så ock med publikens gunst. I sin krafts
dagar utmärkte sig denna stämma för en
den skönaste klang och mjuk böjlighet
(den räckte från låga c till ettstrukna g).
Med dessa företräden förenade sig ett
klart och sundt textuttal och
en"uttrycksfull cantilena. Dessa förtjenster kommo
en att lätt förgäta hvad som måhända i
öfrigt kunde vara att anmärka mot hans
sång. Han dog i Nizza 1876.
Tammelin, Bertha Carolina
Mathilda, skådespelerska. Föddes i
Stockholm den 21 mars 1836, dotter till
skådespelerskan O. S. Bock, född Richter,
och flöjtisten vid kgl. hofkapellet C. F.
Bock. Antogs till elev vid kgl. teatern
den 1 januari 1853 och till
skådespelerska den 1 juli 1856, efter hvilken tid hon
i nära tre årtionden var premiére-aktris
och utförde öfver 200 roller af
omvexlande beskaffenhet. I sin mor hade hon
en utmärkt lärarinna och förträfflig
föresyn och sjelf utvecklade hon sig
ytterligare i förmågan att med klar
karaktäristik återgifva sinsemellan mycket olika
roller. Hennes komiska kraft var ej så
skarpt framhållen som fru Bocks, men
af mycket stor verkan. Bland dem
erinra teatervännerna sig alltid hennes
Ingrid i "Engelbrekt och hans dalkarlar"
(i hvilket skådespel hon äfven återgifvit
Cecilia, Karin och Karins mor), fru Pearce
i "Två engelsmän", fru Laroque i "En
fattig ung mans äfventyr", Ingrid i
"Bröllopet på Ulfåsa" (öfver 100 gånger),
drottning Kristina i "Vasaarfvet", mamsell
Florin i "Blommor i drif bänk", abedissan
i "Dagen gryr*, Philominte i "Lärdt folk
i stubb», fru Pernelle i "Tartuffe", Ebba
Fleming i "Daniel Hjort", Debora i
"Qvinnans sanna styrka", fru Hänselmeier i
"Fåfänga", fru Ståhl i »Rosa och Rosita",
lady Deborah i "Richard Sheridan»,
hertiginnan af York i "Richard den andre",
drottningen i "Hamlet", Ulrika i
"Slägtingar", fru Schraube i »De otäcka
karlarne", Adolfine i "Familjen Benoiton",
Opportune i "Fregattkaptenen", mistress
Malapropp i »Rivalerne", fru Pratinois i
"Så pudrar man folk", John Reed och
Sarah Reed i "Jane Eyre», mor Annika
och mor Lisa i "Vermländingarne" m. fl.
Hennes visserligen icke starka men
mycket sympatiska och välljudande
mezzosopran har föranledt att hon med
framgång uppträdt i äfven sångroller, såsom
Karin i "Elfjungfrun», Regina i "De
löjliga mötena", markisinnan v.
Streckenfelt i "Regementets dotter", Venerandai
"Slottet Montenero», prinsessan i "Den
förtrollade katten", drottning Milda i
"Riddar Blåskägg", Puck i "Oberon", en
af genierna i "Trollflöjten», m. fl. Den
mångsidiga och allmänt omtyckta
konstnärinnan hade under flere år att kämpa
mot en svag synförmåga, hvilken
svaghet allt mera tilltog och slutligen
nödgade henne att öfvergifva scenen, der
hon i annat fall kunnat ännu länge gagna
med sin betydliga talang. Hon uppträdde
på teatern sista gången den 7 mars 1884,
då hon utförde fru Pernelles roli i
"Tartuffe" och mottog uttryck af allmänhetens
aktning och saknad. Så väl under sin
verksamhet vid den kungl, scenen som
sedan den verksamheten upphört, har
hon undervisat i deklamation, dels i
mu-sikkonservatoriet, dels enskildt samt
äfven lemnat handledning i rollers
instuderande. Bland dem som enskildt
åtnjutit hennes handledning kunna nämnas
fruarna Ulff, Hartman, Edling,
Engelbrecht, Fahlman och Fåhræus, fröknarna
Andersson, Karlsohn och Svahn samt
herrar A. Örtengren, Bæckström och
Engelbrecht. Äfven konstamatörer,
predikanter, lärare m. fl. hafva begagnat sig
af hennes undervisning. Fru T. är ock
en mycket skicklig pianist, hvilken såsom
sådan lät redan vid 14—16 år höra sig
på konserter till heder för sig och sin
lärare Jacopo Foroni. Äfven såsom
tonsättare har hon väckt uppmärksamhet.
Bland annat har hon komponerat
Gené-viéves sång i "De onyttiga", tillegnad
"den som spelar (då fru Hvasser) från
den som sjunger", emedan det var fru T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
