- Project Runeberg -  Europas konstnärer /
599

(1887) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torsell, Oscar - Torsell, Olefine - Torsslow, Olof Ulrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

599

den kom. som en befriande hugsvalare I
1880. Hans hustrut

3) Olefine, norsk operasångerska,
född i Bergen 1850. Hon debuterade på
Kristiania teater 1868 och erhöll
anställning som skådespelerska. I besittning
af en vacker sångröst begynte hon att
utbilda densamma och åtnjöt en tid
undervisning af den bekante norske
sångläraren Henrik Meyer. 1872 kom han
till Stockholm och blef Fredrika
Stenhammars elev. Bedan på våren s. å.
gjorde hon sin första debut som lady |
Harriet i »Martha". Den icke stora men
behagliga rösten, den intagande
personligheten och den framstående dramatiska
förmågan eröfrade genast publikens bifall.
Ännu bättre lyckades den andra debuten,
då hon i dec. uppträdde i Adéles rol
"Svarta dominon", som genom hennes
pikanta sång och väl nyanserade,
förträffligt genomförda spel blef säsongens
förnämsta kassastycke, hvilket nära trettio
gånger på samma vinter återsågs och
återhördes med samma lifliga bifalL Den
tredje debuten följde året derpå —
Susanna i "Figaros bröllop", en uppgift som
dramatiskt hänseende förträffligt lämpade
sig för henne, om den ock i vissa fall
Öfversteg hennes musikaliska begåfning.
En täckare, behagligare Susanna hade
man emellertid icke på länge sett på vår
scen. Hon anstäldes vid k. operan vid
ingången af speltermien 1873. Under de
följande åren uppträdde hons om Sylvia i
Gounods opera med samma namn,
Mig-non, Marie i "Eegementets dotter",.
Katarina i "Kronjuvelerna", Zerlina i "Don
Juan" och i "fra Diavolo’", Lalla Rookh,
Carmen, Javotte i "Kungen har sagt det",
Baucis i "Philémon och Bauds*, Irma
i "Muraren", Anna i "Wermtändingarna"
och i "Hvita frun" m. fl. Af dessa roler
voro Mignon,-Carmen och Zerlina i "Don
Juan" hennes bästa och skulle hafva
hedrat hvilken skådespelerska som helst,
äfven om de på röstens vägnar varit
mycket bättre representerade på vår scen,
ty Olefine Moe var bättre skådespelerska
än de flesta af våra lyriska artister. Hen-

nes Marie var också en utmärkt
behaglig-och tilltalande företeelse, liksom hennes:
Katarina och Lalla Rookh, i hvilken
denösterländska hängifvenheten och glöden
fingo det skäraste och qvinligaste uttryck
Ar 1877 ingick hon äktenskap med Oscar
Torsell (se ofvan!) och var det under
detta namn som hon i tre år tillhörde
vår lyriska scen. Detta äktenskap
upplöstes likväl 1880, och hon uppträdde
sedermera under namn af fru Moe till d*
1 juli 1881, då hon lemnade k. teatern
och antog engagement vid Mindre teatern.
Här gjorde hon särskildt mycken
lycka-i i "Camargo", der hennes visa om *det lilla
murmeldjuret" blef synnerligen en vogue.
Dock var hennes popularitet vid
dennascen ingalunda den samma som förr.
Också dröjde hon här endast ett år, hvarpån
hon återvände till sitt fädernesland. A
Tivoliteatern i Kristiania, som hon
tillsammans med den bekanta fru Mattis*
Lundström dirigerade, uppträdde hon i
flere af sina forna glansroler. När nämda
teaterföretag omsider gick i spillror 1886,
återvände hon till Sverige och
uppträdde-med ambulerande konsertsällskap i lands*
orten. Utrustad med större sångröst,
skulle hon helt säkert, äfven på större
scener än våra, blifvit en ryktbarhet af
betydande rang. Åtminstone hade
ho»-dertill mera eminent begåfning än
de-flesta. •

Torsslow. Olof Ulrik. Svensk
skådespelare. Han föddes d. 18 december
1801 i Stockholm, der fadern, Mattia»
Torsslow, var bankok om missarie. I sitt
femtonde år antogs han till elev vid k.
teatern och tillhörde sedan denna scen
till 1833, då han måste afgå i följd af
ett benbrott. Man trodde, att han var
förlorad för den sceniska konsten, men
någorlunda återstäld återvände han dock
till hennes utöfvande. 1 förening med
I Pierre Deland öfvertog han 1833
Djurgårdsteatern, öfver hvilken han efter
Delands afgång 1837 ensam bibehöll
ledningen, på samma gång han 1841—42 gaf
offentliga föreställningar i
Kirsteinskahu-I set. År 1843 ingick han vid den af kap-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:06:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eurkonst/0603.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free