- Project Runeberg -  Europas konstnärer /
612

(1887) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ulff, Gurli - Ulfsten, Nicolai - Ulmann, Benjamin - Unger, William

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

återvände hon till Sverige, kom till
Stockholm och uppträdde såsom gäst på kungl,
stora teatern i "Jungfrun af Orleans" samt
tog följande termin åter fast anställning
vid den kungl, scenen. Under de tretton
år hon derefter stannade der utförde hon
ett stort antal, mycket olika roller. Bland
de förnämsta måste man räkna Sarah i
"Onkel Sam", Antoinette i
"Klädeshandlaren och hans mhg", Agnes i "Dagvard
Frey", Margareta i "Drottning Margaretas
sagor", Marceile i "Sqvallerherskapet i
Pont-Arcy", Beatrice i "Mycket väsen
för ingenting", Susanna i Beaumarchais’
"Figaro." I sist nämde roll visade hon
sig kanske mest på sitt rätta område
såsom den glada och sluga subretten,
hvars skalkaktighet är så intagande, och
äfven i Beatrices roll ådagalade hon ett
konstnärskap af stort värde. Men äfven
i de nyare realistiska skådespelen,
företrädesvis Ibsens, var hennes spel af stor
verkan, t. ex. såsom Petra i "En folkets
fiende" och Eegina i "Gengångare." Ehuru
en af den kungl, scenens mest
framstående och af allmänheten fortfarande mest
uppburna* konstnärinnor, lemnade hon
likväl denna skådebana 1884 och tog
anställning vid Nya teatern, der hon på
ett utmärkt sätt återgaf många olika
roller, t. ex. Eosalindas i "Som ni
behagar", Catarinas i "Så tuktas en
argbigga", Marguerite i »Damen med
kameliorna", och Johannas i /’Arbetarens
hustru" m. fl.

Ulfsten, Nicolai, norsk
landskapsmålare, f. i Bergen d. 29 Sept. 1853,
började sina studier i Carlsruhe under Gude
1874. I hemlandet sysselsatte honom
isynnerhet sydvestra kustens kala och
sorgliga kustnatur på det trädlösa
Jæde-ren och Lister, hvars ökenaktiga slätter
med de egendomliga lufttonerna han
mästerligt återgaf. Ett kortare vistande {
Paris, en genom en ögonsjukdom
afbruten resa till Egypten (1879), hvars
ökennatur erbjöd en så högt karakteristisk
kontrast emot de ökenlandskap, han vant
sig att skildra, slutligen en sjöresa till
Konstantinopel (1881), för att söka bot för
det redan obotligen angripna bröstet —
och slutligen en kort, men lycksalig
äktenskaplig sällhet, och hans lifstråd
afskars vid jultiden 1885. Hans taflor från
Lister och Jæderen ega ett högt
konstnärligt värde. Nationalgalleriet i
Christiania eger "En nödhamn", Drottning
Sophia en af hans Listertaflor, liksom»
kronprinsparet fick som brudgåfva "På
Jæderen" och konungaparet vid sitt
silfverbröllop. "Höstfiskare från
Stavangernejden".

Ulmann, Benjamin, fransk målare,
föddes 1829 i Blotzheim och kom 1837 till
Paris, der han blef elev af Drolling och.
Picot. Från framställningar af djur och
blommor, hvarmed han först debuterade,,
öfvergick han till fornhistoriska ämnen i
akademisk stil, hvilka gåfvo honom ett
stort rykte. Bland dessa hans tidigare
arbeten märkas ’’Dante och Virgilius i
helvetet" (1855), "Coriolanus"(1859)och
"Scylla hos Marius" (1866, finnes nu i
Luxembourggalleriet). Flera dekorativa
målningar i "la cour de cassation" ökade
hansrykte.

1872 väckte han mycken
uppmärksamhet genom sin fasansfulla bild från
kriget, "den antända bondgården", som för
sitt ämnes skull ej fick utställas på
salongen utan blef exponerad hos Goupil.
1878-vann han en ny stor seger med sin
vidtbekanta skildring från franska kammaren
den 17 juni 1877, säkert hans mest
populära alster. Förutom ett par antika och
akademiska scener har han på sista tiden*
utstält hufvudsakligast porträtt.

Unger, William, etsare,född i
Hannover 1837, son till den kände
konsthistorikern Friedrich Wilhelm Unger. Redan
som barn började han att göra etsningar,
blef elev af Keller i Dusseldorf och af
Thäter i Munchen och fick snart ett namn
såsom skicklig kopparstickare och
radera-je. Han bodde länge i Weimar,
sederme-I ra i Holland och i Wien. Numera anses
Unger såsom den främste etsare i
Tyskland. Ingen förstår att med radernålen
återgifva en taflas karaktär och dess
teknik så troget som han. Fullkomligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:44:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eurkonst/0616.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free