Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wilson, Clairy Georgina - Wilt, Marie, född Liebenthalm - Wimercati, Pietro - Vinea, Francesco - Winge, Mårten Eskil,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ärfda anlag å mödernet för den sceniska
konsten, i förening med en bländande
skönhet, gjorde henne till en första
rangens acqvisition för Torsslow, vid hvars
sällskap hon, 17 ar gammal, inträdde.
Hennes första mera framstående roli var
"Drottning Kristina vid 16 års ålder".
Från Torsslows sällskap öfvergick hon
till Lindebergska Mindre teatern, hvars
prima-donna hon genast blef, och
derefter till Fredrik* Delands trupp. Bland
hennes förnämsta roller nämnas Esme- j
ralda i "Bingaren i Notre Dame", Anna |
i Blanches "Jernbäraren", Elena i "Kean",
fDrottningen i "Ett glas vatten",
Markisinnan i "Vännen Grandet". Hennes
främste minnestecknare, Crusenstolpe, yttrar:
"Hon var en af Sveriges intellektuelt
mest bildade skådespelareartister.
Klöfverbladet talang, intelligens, behag
uppblomstrade hos henne till ett harmoniskt
helt." Gift med agenten’ Georg Wilson,
drog hon sig 1846 tillbaka till
privatlifvet, der hon, säger den ofvan nämde
skildraren, "spred omkring sig trefnad,
genom ett ordningssinne, lika skildt från
fjesk som pedanteri, genom ett
bemötande, lika värdigt som välvilligt mot alla,
genom gästvänlighet mot besökande och
gifmildhet mot behöfvande. Hennes fina
sätt, mångsidiga bildning och det säkra
omdöme, som hon, träffande, uttalade,
utan skygghet, men också utan
inbilskhet, gjorde hennes samtal lätta och
underhållande. I hennes ståtliga figur och
hela hennes hållning framskymtade en
viss högtidlighet, som, långt ifrån att
synas stel, hos henne var natur och
derföre hvarken besvärade eller misshagade.
Det var en ädel karaktärs ädla
omklädnad." — Hon afled i Stockholm den 30
Oktober 1858.
Wilt, Marie, född Liebenthalm,
österrikisk sångerska. Hon föddes 1833 i
Wien och hade redan ingått äktenskap,
då hon beslöt sig för att skola sin
stämma. Hon debuterade 1865 i Graz med
stor framgång och uppträdde derpå i
Berlin, London, Wien och andra städer.
Fri» W:s stämma är en sopran af stort
omfång och stor kraft. Hon har
hufvudsakligen uppträdt å Wiens hofopera.
Wimercati, Pietro, italiensk
mandolinvirtuos, född 1779. För sin
utomordentliga färdighet kallades han af italienarne för
mandolinens Paganini. Isynnerhet
väckte-han ett stort uppseende i Florens 1808. Han
genomreste hela Italien och väckte
öfverallt ett utomordentligt uppseende. Han
uppträdde i Wien 1829 och 1840, i Berlin,
och Weimar 1836. Sistnämda år
utsträckte han sin konsertfärd till Sverige. Han.
spelade i Stockholm några gånger i okt.
och nov. 1836 under mellanakternaåkongl,
teatern, och gaf derjemte en egen konsert,,
då äfven hans hustru, född Bianchi,
konsertsångerska, lät höra sig. Han dog i
Genua 1850. — År 1866 konserterade i
Stockholm en yngre mandolinspelare med
samma namn, Charles Wimercati.
Vinea, Francesco, en af de mera
framstående yngre italienska genremålame,
behandlar smärre motiv, oftast i
miniatyrform ur 16:de och 17:de århundradet, samt
någon gång äfven större bilder af samma
slag. Vineas behandling är alltigenom
realistisk, hans färg är stark och
effektfull.
Winge, Mårten Eskil, svensk
målare, föddes i Stockholm 1825. Fadern var
då rektor vid Jakobs skola och nära vän
till Ling, och det första gossen lärde sig:
läsa kastade han sig öfver de
gammalnordiska sagorna och Lings "Åsarne",
hvarijemte Wahlboms illustrationer till de
senare ledde hans håg till konstnärlig
alstring. Efter tagen studentexamen blef
han målaregesäll för en tid, försökte sig
sedan som tjensteman i postverket men
egnade sig slutligen helt och hållet åt
konsten.
Vid akademien blef Scholander
uppmärksam på den unge konstnärens ovanliga
kompositionsförmåga. Winge sysselsatte
sig mest med teckning på den tiden, han»
komposition "Tors strid med jättarne"
väckte kännares aktning, och hans
teckningar till Oehlenschlägers "Nordens gudar"
och till Karl den femtondes dikter visade
I hans utpräglade anlag för den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
