Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Hvetet och ogräset (5:te sönd. efter Trett.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
()6 FEMTE SÖNDAGEN EFTER TRETTONDAG.
hvete! Men därtill behöfves mycken nåd och
mycken själfförsakelse.
Har du sett huru det groende fröet skjuter sitt
första späda hjärtblad ur jorden för att värmas af
himmelens sol? Vill du ej hellre vara alltifrån ditt
första hjärtblad ett strå af den goda säden? Det
är lyckligt att växa upp som Guds goda barn för
hans rike i himmelen. De onda ha ingen frid och
ingen rätt glädje. Det är sagdt om dem, att de fly,
fastän ingen jagar dem. De goda bära beständigt
glädjen inom sig, äfven i sorgens dagar, därför att
de beständigt lefva i Guds frid. De äro de träd,
som Gud planterat vid vattubäckar; de bära sin
frukt, deras löf vissna icke. Guds änglar vaka öfver
dem och vänta på dem till skördetiden för att bära
dem till en evig glädje. Käre Herre Gud, världen
är din åker, och du har sått ut oss där såsom ditt
goda hvete. Bevara oss för ovännens ogräs i våra
hjärtan! Här stå vi inför ditt ansikte som den
gröna brodden om våren, svaga och lätt böjda för
världens vindar. Var du vår rot och vårt starka
fäste, låt oss växa i din nåd, blomstra i din
kärlek och bära frukt för ditt rike! Amen.
&
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
