Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 20. Gud pröfvar vår tro (2:dra sönd. i Fastan)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
ANDRA SÖNDAGEN I FASTAN.
vid sig själfva: hvarför skall vår mästare gå till
hedningarna? Det är ju som att taga brödet
från barnen och kasta det åt hundarna. Jesus
såg deras tankar och upprepade ord för ord
hvad lärjungarne tänkte men ej hade mod att
säga. Han låtsade vara lika hårdhjärtad som
de, för att de skulle blygas. Och de måste ju
blygas, när de fingo bevittna en sådan tro hos
den hedniska kvinna, hvilken de liknat vid
hundarna.
De stackars hundarna äro hos många folk
föraktade varelser. Fattig som en hund, säger
man, glupsk som en hund, snål som en hund.
I österländerna stryka hundarna ofta halfvilda,
utan ägare, kring gator och vägar. Vi ha lärt
hålla denna vår tjänare bättre i ära; vi säga:
trogen som en hund. Och Gud föraktar intet af sina
skapade verk: vi skola ej heller göra det, vi skola
vara göda mot alla.
Sedan du nu lärt dig af den kananeiska
kvinnan att vara enträgen i dina böner till Gud,
skall du ej vara lika enträgen i dina böner till
far och mor eller andra människor. Det kallas
att kälta. Där är den skillnad, att Guds
tålamod är mycket större än människors, och än
mer den skillnad, att Gud ser in i ditt hjärta,
hvilket människor ej kunna göra. Men både för
Gud och människor måste du kunna försaka din
egen vilja och aldrig lipa, aldrig misstycka, om
du ej strax får som du vill. Andra veta ofta
bättre än du hvad där för hvar gång är bäst, och
Gud vet det alltid. Ett barns vilja är ijfars
rockärm och mors klädnirigsficka; fars och mors och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
