Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 38. Rike mannen och Lazarus (1:sta sönd. efter Tref.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 FÖRSTA SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET.
galne profeten från Nazaret inbilla folket, att vi ej
tjäna Gud!
Då berättade Jesus för dem den underliga
sagan, som vi nu läsa i evangelium. Det var en rik
man, som klädde sig fint och lefde hvar dag
kräse-ligen. Och det var en stackars sjuk tiggare, som
hette Lazarus och låg vid den rikes dörr. Så blefvo
de båda döda.
När Jesus kommit så långt i sagan, skrattade
fariséerna och sade: det är ingenting nytt, som du
nu berättar för oss. Alla dagar se vi att den ena
är fattig, den andra rik, den ena sjuk och den
andra frisk. Hvad är det mer med din saga, än att
den rike kom till himmelen och den fattige dog i
elände?
Nej, sade Jesus, sagan är ännu icke slut; det
är ännu något mer. Det finns ett lif efter detta
och en rättfärdig Gud, som lönar hvar och en efter
hans hjärta och gärningar.
Den fattige blef död och ingen grät på hans
okända graf, men hans själ blef förd af änglarna
i Abrahams sköte, till det saliga rum i himmelen,
där Guds barn efter döden vänta sin uppståndelse
på den yttersta dagen. Den rike blef också död
och begrafven med stor ståt och blommor och
vackra tal och likprocession och en präktig
minnesvård, där hans dygder beprisades. Men hans
själ blef förd till den boning, där de osaliga i
dödsriket vänta uppståndelsen. Då upplyfte den rike
mannen sina ögon och såg långt öfver sig Lazarus
hvila i Abrahams sköte. Fader Abraham, ropade
han, sänd Lazarus att doppa det yttersta af sitt
finger i vatten och svalka min tunga, ty jag plågas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
