- Project Runeberg -  Evangelium för barnen /
167

(1899) [MARC] Author: Zacharias Topelius - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 39. Konungens gästabud (2:dra sönd. efter Tref.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KONUNGENS GÄSTABUD.

167

de skola mottaga min bjudning, men gån icke till
dem, som en gång hafva försmått min förbarmande
nåd! Jag tvingar ingen. Människans vilja är fri;
hon må själf välja mellan det eviga lifvet och den
eviga döden.

Förstår du nu hvarför Guds ord går ut på
vägar och gårdar? Guds ord har alltid gått ut med
det muntliga talet, men först med de tryckta
biblarna har det trängt in i de gömdaste vrår. Många
ursäkta sig nu, som förr; men nu gå tjänarne med
Herrens bjudning till alla delar af världen, till
hedningarnes öknar, till urskogar och ishålor, till
afgudadyrkarnes människooffer, till brottslingarnes
samveten, till de mest fördolda nästen för laster
och osedlighet, till de olyckligaste och mest
förgätna bland människors barn. Och Guds ändlösa
himmelska salar bli likväl aldrig fulla; ännu är
där rum för många, många millioner och släkter,
som än skola bjudas i kommande tider: ja, ännu
är där rum för dig och mig! Herren bjuder oss:
vill du komma?

Ett barn har sina undflykter, liksom de stora.
Du går ej till ditt jordagods, men du har ej tid
för dina läxor och lekar. Du spänner ej dina oxar
för plogen, men du har ej tid för ditt metspö, dina
kälkar och dina dockor. Du har så många
kamrater och goda vänner, att du ej får tid med den
bäste vännen, din Gud. Stora eller små, alla söka
gärna en undflykt. Ibland äro vi rädda för Gud
och tycka, att han är så sträng emot oss; ibland
tycka vi oss lia gjort allt hvad Gud kan begära,
när vi slabbrat vårt Fader vår, utan att tänka på
hvad vi bedja, och åter en annan gång glömma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:47:37 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/evanfob/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free