Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 62. Tusenåriga riket och världens ände (25:te sönd. efter Tref.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262 TJUGUFEMTE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET.
Tjugufemte söndagen efter Trefaldighet.
(3:dje årg. Math. 24: 35—44.)
62. Tusenåriga riket och världens ände.
är kyrkans år nalkas sitt slut, tänka de kristna
på världens ände. Evangelierna på denna söndag
äro alla tagna ur Mathei 24:de kapitel, där vi läsa
Herrens förutsägelser om de yttersta tiderna och
om sin andra tillkommelse.
Himmel och jord skola förgås, men Guds ord
skall icke förgås. Allt, som är skapadt, har början
och slut; allt, som är ande, har sitt lif i Gud och
kan icke dö. Jesus säger: jag lefver; I skolen ock
lefva.
Denna sköna jord, på hvilken vi bo, har haft
sin barndom och ungdom, som växter och djur.
Hon skall äfven hafva sin ålderdom och sitt slut.
Om berget kunde tala, skulle det säga till dig: jag
var icke alltid hvad jag nu är och skall icke alltid
förblifva så. Har du sett järnet smälta i masugnen
som en glödande eldflod? Sådan var jag i min
ungdoms tider. Sedan har jag hårdnat till sten
och bär nu på min skuldra mossa och mull, skogar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
