- Project Runeberg -  Evangelium för barnen /
272

(1899) [MARC] Author: Zacharias Topelius - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 64. De tio brudtärnorna (27:de sönd. efter Tref.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

272 TJUGUSJUNDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET.

mörka natten, alla vilja lysa sin älskade Herres
väg, men icke alla äro lika beredda. Många vilja,
liksom den rike ynglingen, genast springa Jesus i
famnen, utan väntan, utan tålamod, utan försakelse,
utan strid. De tro, de tanklösa, att man vinner
Jesus och det eviga lifvet lika lätt, som man går
några steg till kyrkan. Jesus visste det bättre, när
han talade om den trånga porten. Paulus visste
det också, när han varnar de kristna att ej gå
utan Guds vapen till striden. Vår tro är så
vankelmodig, vårt hjärta så svagt; så villsam är natten
och väntan så lång. Jesus fann ju sina trognaste
lärjungar sofvande, när han bad i Getsemane/
Huru ofta finner han icke oss lika trötta! Det är
ej nog med den tro, som fladdrar en stund och
slocknar i mörker; vi behöfva den tro, som
öfver-vinner världen. Lyckliga barn, detta förstår du
icke ännu. Du förstår blott, att i dag kan du
älska Jesus och glömma honom i morgon. Minns
då, att aldrig komma för sent!

Det finns intet så tungt och så hopplöst ord i
människors språk, som det ordet för sent Det
lägger sig ute i världen och inne i samvetet som
en sten på vårt hjärta. Jag kände en skolgosse,
som ville resa med bantåg till julaftonen i sitt
älskade hem. Far, mor och syskon väntade höra
tåget hvissla och bjällrorna klinga, granen var
tänd, bordet var dukadt, men gossen kom icke.
Han hade försofvit sig och kommit för sent till
bantåget.

Jag kände en sjöman, ende son till en fattig
änka. Han älskade sin moder, men han älskade
äfven frihet och äfventyr, reste ut till sjös, hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:47:37 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/evanfob/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free