Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Under och Lag - V. Människan och den gudomliga världsstyrelsen - A) Historisk lagbundenhet - 2. Historien och den moraliska världsordningen - 3. Svårigheten att utforska lagarna för det sociala lifvet - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
stiger vår begränsade beräkningsförmåga, utom det att omöjligheten
att aritmetiskt behandla detta slags förhållande skulle bereda ett
oöfverstigligt hinder för att på förhand beräkna dem — äfven orn
människoandens förmåga i öfrigt vore vuxen en sådan uppgift.
Dock fins det en slags kunskap, som äfven om den icke kan
på förhand bestämma något, dock kan i praktiken vara af oskattbar
nytta. Samfundsläran skulle hafva uppnått en hög grad af
fulländning, om hon satte oss i stånd att inför ett gifvet samfundstillstånd,
t. ex. i det nuvarande Europa eller i något europeiskt land, i grund
inse, genom hvilka orsaker detta tillstånd i alla sina enskiltheter
blifvit hvad det är, om det sträfvar mot några förändringar och till
hvilka, samt de verkningar hvarje enskilt företeelse inom detsamma skall
i framtiden sannolikt medföra och genom hvilka medel sådana
verkningar förhindras, modifieras och blottas eller genom hvilka medel
en annan klass af verkningar skulle åstadkommas. Det ligger icke
något chimeriskt i den förhoppningen att i själfva verket sådana
allmänna lagar gifvas och låta sig utforska, hvilka sätta oss tillräckligt
i stånd att besvara dessa slags frågor rörande något folk eller någon
tid, med hvars individuela förhållanden vi äro förtrogna, eller att de
grenar af mänsklig kunskap, ett sådant företag förutsätter, en gång
fortskridit så långt att tiden är inne till att sätta det i verket. Mot
detta mål sträfvar samfundsvetenskapen.
John Stuart Mill, Logik, Bd. III.
4.
Allt sedan vetenskapen först på allvar riktade sin
uppmärksamhet på studiet af samhällsföreteelserna, ha arbetarnes intresse
fängslats af den slående likheten mellan samhällets lif och organiska
väsens tillväxt i allmänhet. Vi ha i enlighet härmed också häft
många utförliga jämförelser, som mellan dem uppdragits af olika
vetenskapliga författare, och "samhällsorganismen" har blifvit ett
vanligt uttryck i en viss klass af litteratur. Man måste emellertid
bekänna, att dessa jämförelser hittills varit hvarken så fruktbärande
eller så väckande, som man af naturliga skäl kunnat vänta. De
allmänna synpunkter och begreppsbestämmelser, hvilka de föranledt,
äfven i en så ursprunglig tänkares händer som Herbert Spencer, än>
ofta, detta måste medgifvas, tvungna och otillfredsställande; och det
kan billigtvis sägas, att ett forskningsområde, som i början såg i
högsta grad lofvande ut, i det stora hela visat sig medföra missräkning.
Historia och erfarenhet måste likväl otvifvelaktigt angifva, att
någon likhet finnes mellan samhällslif och organiskt lif i allmänhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
