- Project Runeberg -  Från kunskapens träd /
644

(1897) [MARC] Author: Edvard Evers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dygd och Plikt - I. Allmänna betraktelser öfver dygden - 8. Dygdens ursprung och skönhet enligt Kant

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

64é
det, som är nära besläktadt med den finare känslan, och åt det
grundliga och djupa öfverlämna allt forskande i lärda ämnen, som äro
nyttiga, men torra. Kvinnan bör därföre icke lära någon geometri.
Hon bör blott känna så mycket af satsen om en tillräcklig orsak
och monader, som är henne nödigt, för att kunna märka saltet i en
smädeskrift, som vårt köns släte grälar gifvit fart. De sköna kunna,
utan att bekymra sig därom, gärna låta Cartesius vrida sina hvirflar,
oaktadt den artige Fontenelle ville göra dem sällskap, upp till
planeterna; och behagens dragningskraft förlorar intet af sin styrka, om
de än icke känna det minsta af allt det Algarotti till deras gagn
bemödat sig att efter Newton uppteckna om den grofva materien.
I historien böra de icke fylla hufvudet med slaktningar, och i
geografien icke med fästningsverk. Det passar sig så litet för dem att
lukta krut, som för en man att lukta Moschus.
Det tyckes vara en skalkaktig slughet af mannen, att förleda
det vackra könet till denna förvända smak. Ty som han finner sin
svaghet i jämförelse med kvinnans naturliga behag, och att en enda
skalkaktig blick sätter honom i vida större förlägenhet än den
svåraste skolfråga, ser han sig i en afgjord öfverlägsenhet, så snart han
faller på denna srnak, och vinner tillika den fördel, som han annars
svårligen skulle äga: att med en ädelmodig skonsamhet komma
hennes svaga fåfänga till hjälp. Kvinnans stora vetenskap i
sammandrag är människan, och ibland människor mannen. Hennes filosofi
består icke i att göra slutsatser, utan i att känna. Vid de tillfällen man
vill gifva henne att utveckla sin sköna natur, bör man aldrig
förlora detta förhållande ur sikte; man bör söka att vidga hennes hela
moraliska känsla, och ej hennes minne, icke efter allmänna regler,
utan genom särskilda betraktelser öfver de händelser hon ser tima
omkring sig. Exempel lånta ur andra tider, för att visa det
inflytande kvinnan haft på världshändelserna; det mångfaldiga förhållande
hvari hon i andra åldrar eller andra länder varit till det manliga
könet; bådas karakter, så vida den härigenom kan upplysas, och
slutligen de ändringar smaken och nöjena genomgått, utgör hela
hennes historia och geografi. Det är skönt, att väcka hennes
uppmärksamhet genom förklaringen öfver en teckning, som föreställer
antingen hela jordkretsen eller de förnämsta delarne af världen. Det sker
på det sättet, att man lägger den för henne blott i afsikt att skildra
folkslagens särskilda lynnen, som dem bebo; skilnaden i deras smak
och moraliska känslor, i synnerhet i anseende till den verkan och
det inflytande de hafva på könens förhållande till hvarandra; med
några lätta upplysningar om luftstreckens olikhet, och folkslagens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:18:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/evers/0652.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free