- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 /
67

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bästa medlen till ernående af en ärorik och säker fred, hvilken borde sökas genom de skyndsammaste och eftertryckligaste mått till krigets fortsättande, under det Ryssland nu vore öfverhopadt af ett förödande krig med Porten och tillika hade att befara Polens rustningar och konungens i Preussen hotelser, hvilken monark, gemensamt med England och Holland, tillbjudit båda de krigande nordiska makterna sin bemedling, den konungen antagit, men kejsarinnan med ett förklenligt svar förkastat.

Uppå dessa uppgifter grundade konungen sin särskilda proposition, som ständerna nu meddeltes, så lydande: Kongl. Maj:t äskar i nåder, att riksens ständer utvälja ett utskott, bestående af 12 ledamöter af ridderskapet och adeln samt 6 ledamöter af hvarje af de andra trenne stånden, med hvilket utskott K. M., på sätt 47 § af regeringsformen förmår och efter en förut nådigst meddelt närmare kunskap om det, som riket angå kan, vill öfverlägga och öfverenskomma om de medel och utvägar, hvilka uti rikets nuvarande omständigheter äro att vidtaga till rikets säkerhet, bestånd och själfständighets bibehållande.

Vid hvad konungen i så måtto ständerna tvenne dagar å rad från tronen vid handen gifvit, förtjenar först anmärkas, att han icke mer förborgade, att kriget af honom själf blifvit begynt, motsägande således offentligen allt hvad i dess början blifvit uppgifvet, och därnäst, att hvad till krigets rättfärdigande om Rysslands och Sprengtportens stämplingar var anfördt, saknade bevis och således, långt ifrån att öfvertyga de så kallade patrioter, i stället uttyddes såsom ensidiga förevändningar. Att konungen med intet ord nämnde Danmark, änskönt dess inbrott förflutna hösten förorsakat den största förvirring, skedde tvifvelsutan på det ej den neutralitet måtte störas, som konungen smickrade sig, att samma rike framdeles skulle förmås att iakttaga.

Ehuru konungen i dessa sina tal till ständerna icke låtit förstå det misshag, han för adeln hyste, utan tvärtom uttryckligen innefattat detta första riksstånd under sina allmänna nådebetygelser i anseende till det nit, han erfarit till sitt och rikets försvar, stillades dock icke därigenom adelns missnöje, emedan konungen med de ofrälse stånden i tysthet förde ett helt annat språk. Patrioterna, hvilka utgjorde största delen af adeln, beskrefvos såsom köpte trälar af Ryssland, och bland allt annat kringlopp ett handskrifvet arbete af några ark, under titel af "Företal till 1789 års riksdag", märkvärdigt icke allenast för de ensidigaste osanningar, däråt syftande, att adeln allt ifrån 1768 omgåtts med de skadligaste anslag att upphäfva sig till aristokratisk makt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free