- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 2 /
39

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

påminnelse gjordes vid de kostsamma skådespelen; dyrlegda dansörer, som utifrån införskrefvos, förändringar utan behov af officerares uniformer, som i hela arméen pryddes med epauletter och skärp af guld och silfver, tvärt emot den i början afficherade tarflighets-principen; lätta dragonernas förstärkning, en dyr, men till landets försvar föga nyttig grannlåtscorps, m. m.

Men största och allmännaste missnöjet uppväxte hos ofrälsestånden. Förgäfves hade hertigen under vistelsen på Drottningholm låtit lagmännen Håkansson och Ahlman befallas till konungens bord; förgäfves kallat hofrättsrådet Rosbeck och kyrkoherden doktor Petrejus till ledamöter i allmänna ärendenas beredning; — de hade hos hertigen förlorat tvenne föredragande utan att få några af sina medel i stället. Ecklesiastik-expeditionens indragning ansågs af många bland presterskapet såsom ett utestängande från allt tillträde till tronen; de befordringar, hertigen gjort, voro inskränkta inom adeln, och hans förtroende eller ynnest syntes fästad vid personer, som vid forna riksdagar varmast stridt emot ofrälse systemet. De fruktade härutaf en herre-regering, förhatlig ej allenast genom jämförelsen med den forna förvaltningen, utan än mera genom tidens lynne och tänkesätt, som syntes yrka jämlikhet i rättigheter mellan alla stånd.

Mot slutet af November månad, någon tid efter min återkomst från Småland till Stockholm, då jag var befalld att äta middag med hertigen, frågade han mig, om missnöjet var stort i den landsort, jag
kom ifrån. Jag svarade, att jag ej försport något missnöje, att man visste göra H. K. H. heder för dess landsfaderliga hjärtelag och många helsosamma författningar, m. m.

Hertigen. Om man är missnöjd, tröstar jag mig med mitt goda uppsåt och att Gud själf ej kan göra människor till nöjes.

Jag. Kanhända likväl att visst folk finner sig stött af de flera renvoyeringar, E. K. H. gjort i förmåga af Säkerhetsakten.

Hertigen. Jag kunde ej på annat sätt bli af med personer, som ej mera borde nyttjas. De renvoyerade hafva utom dess fått befordringar och förbättringar i sina villkor.

Jag. Sådana likväl, som de ej sökt, och Nordin har ej blifvit avantagerad.

Hertigen. Hvad honom beträffar låg han här och gjorde ond blod; jag måste mot honom nyttja min rättighet. Min plan är, att i öfrigt lägga Säkerhetsakten å sido; jag anser den orättvis och vill ej nyttja de rättigheter, den lägger i min hand. Rättvisa, lugn och ordning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/22/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free