- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
101

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gäst, och hans hus stod alla dagar öppet, ej blott för konungen
utan äfven för hans följesvenner. De begagnade sig också, att
döma efter Armfelts anteckningar, utan betänkande af denna
storartade gästfrihet, för hvilken de äfven villigt erkände sin
förbindelse. Knappast någon dag förflöt utan besök i franska
ambassadhotellet. Konungen uppdrog till grefve Creutz att hos
franske ambassadören i Stockholm, markis de Pons, uttrycka
sin tillfredsställelse öfver kardinal de Bernis’ »omtanke». »Hans
konversation är en helande balsam, som godtgör all ledsnaden
af Roms conversazioni.» [1]

Till det ovanligt lysande sällskapslifvet i Rom under
vintern 1783—84 bidrog äfven närvaron af ännu en resande
furstlig person, utom kejsaren och konungen af Sverige. Det var
den förstnämndes syster, infantinnan af Parma, den medlem af
österrikiska kejsarhuset, för hvilken konung Gustaf sedan
bekantskapen i Pisa hyste den största sympatien. Han fann henne
»oändligt älskvärd» och hon å sin sida öfverhopade honom, enligt hans
egna ord, »med politesse och attention». [2] Hon hade konungen
och hans följe till gäster i sin bostad i Villa Medici, och
konungen återbetalte hennes artighet med en fest i Palazzo Correa.
Armfelt berättar härom, icke utan en viss ironi: »Den 10
Januari
... Ärkehertiginnan af Parma, med dess svit, kardinal
Bernis och chevalier d’Azara (spanske ministern) superade hos
oss. Anrättningen var mediocre, men ceremonien stor: Peyron
och De la Grange på nedersta trappan, Essen och Cederström
på den andra och sist baron Taube och jag; grefve Fersen och
kungen voro i dörren. Efter supéen var bägges af kongl.
blodet konversation mycket lång — allt stående.» — Infantinnan
reste den 14 Januari; vid afskedet gjorde hon åt Armfelt, enligt
dennes anteckning, en »allt för vacker och artig kompliment».

Till dessa fester, vid hvilka inkognitot, såsom vi sett,
stundom aflöstes af den styfvaste etikett, kom äfven deltagandet i
karnevalens nöjen, hvilka dock här föllo Armfelt föga i smaken.
Öfverraskande är den lefnadsglade hofmannens bekännelse, att
han om en maskeradbal, som gafs af de romerska »principi»


[1] Geijer, Gust. Papperen III: 103. Vi hafva sett, att kardinalen var
den förste, som vid konungens ankomst till Rom julnatten helsade honom
välkommen, och att han förnyade sin uppvaktning juldagen. Följande
dagen gaf han middag för konungen och en assemblée med konsert för 600
personer. Annandag jul hade han till middagsgäster Armfelt, Sparre och Taube.
Nyårsdagen åter stor fête. Armfelt prisar hans förbindliga väsen och hans
«magnifiqua soupéer«, men fann stundom äfven här, som annorstädes i Italien,
att societeten var “fäaktig“.
[2] Konungen till Creutz 14/1 1784. Geijer, Gust. Papp. III; 107.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free