- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
177

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att leda allt till det bästa, får man icke vara overksam, äfven
då man icke är i stånd att öfva direkt inflytande».

Af den tillärnade diplomatiska rundresan blef intet [1]. I
mer än ett af de ofvan anförda brefutdragen framlyser så väl
Armfelts tvifvel att den politik, konungen valt, skulle leda till
lycklig utgång, som hans missnöje med dem som nu voro hans
närmaste rådgifvare. Olikheten i politiska åsigter gjorde honom
således ej lämplig till utförande af så maktpåliggande
underhandlingar. — Därtill kom på våren 1788 en tvist mellan
konungen och Armfelt i en mindre vigtig fråga — det var rörande
en föreställning af Gustaf III:s skådespel »Siri Brahe» — hvilket
för någon kortare tid syntes hafva stört det goda förståndet
mellan de båda vännerna. Då gunstlingen och teaterdirektören
Armfelt uteblef från första representationen af »Siri Brahe», under
föregifvande af illamående, och under några dagar icke syntes
på konungens lever, fick hofsqvallret mycket att tala om. Men
hertiginnan af Södermanland kunde kort därefter i sin dagbok
anteckna, att »l’esprit de baron Armfelt est si nécessaire au roi,
qu’il n’a été que quelques jours dans cette crise» [2]; och
förhållandet återställdes snart på den gamla foten.

Det var under inflytande af den nedstämning, som hos
Armfelt framkallades dels af den politiska ställningen, dels af
denna öfvergående misshällighet, som han skärtorsdagen 1788
skref till sin hustru: »Herre, du store Gud! Om jag vore väl på
Åminne (Armfeltska egendomen i Finland), hvad lugn för min
själ, hvad lycksalighet! Nej, den uslaste fånge har ej längtat med
ett mera brinnande begär efter sin förlossning, än jag längtar
att komma hädan!» — Dylika känsloutbrott, karakteristiska för
hans rörliga sinne, förekomma ej sällan i hans bref. De visa
oförbehållsamt hans ögonblickliga stämning, men få ej tolkas
såsom uttryck af öfverlagda planer. Med gladt mod såg han


[1] Redan i Februari 1788 ansågs resplanen öfvergifven. I Hedvig
Charlottas dagbok berättas, att omkostnaderna för denna beskickning skulle
bestridas af en viss Hultman, mot villkor att vissa förmåner beviljades denne
med afseende på hans järntillverkning. Mot konungens vilja vägrades i
konseljen bifall till Hultmans ansökning, till följd af Schröderheims inflytande,
och Hultman behöll de 9,000 plåtar, som Armfelt för sin resa skulle hafva
uppburit. Anekdoten förefaller föga sannolik; den anföres dock såsom prof
på hvad sqvallret visste berätta.
[2]
I sammanhang med anteckningen om Gustaf III:s och Armfelts
tillfälliga osämja har hertiginnan berättat, att De Besche sökt ersätta Armfelt
såsom konungens maître des plaisirs, men utan framgång. Han hade, enligt
hennes uppgift, bl. a. förmått konungen att deltaga i en slags
ungkarlstillställning, »où il y avait des filles, mais cette société n’était nullement de
son goût».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free